Aftonbladet – 20 juli 1861, sida 2

tjenlig till utsäde. Höstsåningen, som äfven derigenom hindrades, verkställdes omsider under kallt och regnigt väder. Så föll snö i ymnighet innan marken hårdare tillfrusit och kälen blef ringa. Snömassan qvarlåg nästan oförändrad till dess den i April månad under några blida dagar bortsmälte. Kyla, i förening med stor nederbörd försenade vårbrukningen och sådden till fram i Maj, och vid slutet af samma månad inträffade stark värma, som visserligen fortskyndade sädens uppkomst, men äfven genom oåfbruten ihållighet under nära fem veckor i allmänhet utöfvade ett menligt inflytande på växtligheten, serdeles der jordmånen var mera torr. De sednare dagarna af juni föll ett länge efterlängtadt regn, som tillfyllest genomtringde jordskorpan och verkade välgörande på den aftynande växtkraften.: Omförmälta förhållanden vållade. att höst än: råg. och hvete, isynnerhet å ställen der utsädet. tagits af 1860 års skörd, nästan alldeles utgick och att åkrarne måste besås med andra säden. Dessa sädesslag hafva uppkommit tunnt: och ojemnt, men. axen äro någorlunda lofvande. Vårsäden: råg, kofi, blandsäd och hafra, likasom trindsäden: ärter, vicker och bönor, hafva lidit af den långvariga torkan, men blifvit vederqvickta af det sedermera fallna regnet och deras nu vyunna utseende inger bättre förhoppning i afseende på den blifvande skörden. Rolfrukterna: potatis, rofvor och rötter, visa sig under sin fortgående utveckling friska och frodiga, hvilket ock i allmänhet är förhållandet med lin och hampa. Vårkylan och törkan hafva flerestädes skadligt inverkat å gräsväxten. I Mo härad och på Wi singsö samt 1 allmänhet å madvallar och slätt: mark väntar man sig ringa höskörd, någorlunda deremot å god uppvall och i beskuggade ängar.