Aftonbladet – 15 juli 1861, sida 3

riset på nederbörd, och i les. godt eller y 1. Landet är de ej bördigt; bomull och tobak, hvilka frodas öfverallt ann ädes. från kusten till den stora sjön, saknas här, och ris kan ej odlas. Men möjligen bar frånvaron af andra re-; gioners yppica växtlighet varit gynsam för! i och omkring Ugogi bosatta racernas siska utveckling. De äro vackrare; alla gå de klädda i bomullstyg, till och med barnen, hvilket är alldeles ovanligt i Afrika, och många begaana sandaler, gjorda af skinn. De äro gäst ca mot främlingen, som alltid mott med on helsningDe racer, som bebo de båda första region Erna, jaga honom från sin dörr, men här sätter rrden um stolen — ty det finns blott en sådan hvarje hydda — åt sina gäster och slår sjelf ned på marken. Han tillreder en ätt af mjölk och gröt, och vid afresan skänker ban honom en get eller ko, om han kan anskaffa sådanna. Den tredje regionen erbjuder en stor fördel, den är en trakt, der man sätter värde på feta personer. För många år sedan anfördes den första karavan, som passerade Ugogi, af en fet man, Zumah Mfumbi. Folket betogs af beundran, men de betviflade verkligheten ef hans fetma. Efter många under ingar blefvo de likväl öfvertygade att de ej mi t sig, och då utbrusto de. att det var förui derliet, att det var skönt. alt det måste vara Gud sjelf. Mon de åtnöjde sig ej med denna slutsats; de påsto :o. att som han befann sig der och varen gud, kunde han gerna förbättra landet och skänka dem regn. Fåfängt protesterade den fete mannen, de blefvo vreda och voro nära deran att döda den tredskande gudomlighejen, då några bäftiga regnskurar föllo, och han var räddad. Fjerde regionen sträcker sig till den östra stranden af Malecarazi-floden och är det idtbekanta Månlandet. Detta är just Central-Afrikas mellan tropikerna trädgård, och Burton lemnar den mest glödande beskrifning på dess fridfulla landtlige a skönhet. Der tinnas byar på korta afständ från hvarandra, väl odlade ätter, bosk apshjordar, skockar af getter och får samt elt allmänt utseende! ai barbarisk begqvämlighet och välstånd. Den regniga årstiden ciler sydvestra pasvinden börjar tid än på kusten, och onet, haglet och åskstormarna äro mycket väldsamma. Men denna årstid är ej id, :svämningen är då för djup; det är r vatinet dunstat bort samt träsk med; åvgande och stinkande svart vegetabi j betäcka det lägre landet och vindarna 2 Siver landet nätter och dar, som snutva och hosta, frossa och reumatism. rödsot och dödga febrar äro rådande. Besynnerligt nog är influensan lika my cket eraktad i Månlandet som i England. Men iotta är på sommaren, när den kalla ostliga vinden från Usagara-bergen för med sig en: viötslig kyla. MNätterna tyckas alltid vara I salla, och under högsommaren är man glad t it ha ett täcke för natten. I ersättning d ör äro flugor och mosqvitos mindre bes är i vå ica än på någon annan trakt i Alt I cnna region finna vi den stora Wanyvamzi-stammen, den typiska racen i denna del! t Central-Afrika. Woany amwezernas ind och handelsverksanihet, it äro komparalti i forna öfverlägsna. sil den stora sjöns stränder, och det är de, om ej blott drifva handel med kusten för sen räkning medelst stora karavaner, utan en göra tjenst såsom bärare åt de arab a köpmännen. Racen säges vara långlif: . och och de besitta både kroppsstyr ka och :idt mod. Skinn begagnas mera allmänt in tyg tll kläder, och det är mycketsiällan Fi nan ser barn vara klädda. De äro alla sycket begifoa på grannlåt, breda perlband. -rydnader af flodhästtänder, metalloch kopvurstafvar samt massiva gar kri pc ch fotleder, och det är förnäm! i au ;rhålla dylika saker som de idka handel. 22 klippa bort ögonhåren och tänj ja utöronsnibbaria. De ha äfven af araberna lört sig att befva de döda. I fordna tider brukade man i hufvudet bära liket ut ur byn och kasta ou det i något snår, der det var godt om a djur, och de hyste så stor a et arabiska sättet att begrafra, att desamutle sig i stora hovar för att an köpmännen gåivo sig ej förr, än de utrkade sig rättighet alt begrafva, och nu AmWezerna sjelfva ina lik. Om aflägset från sitt hem, vända de e mot fäderne byn, och den döda zroppen begra i slående ställning elle ast sammanbunc a ull en klump eller il nde ställning med armarna i knäna. När en chef begrafves slafvinnor lefvande honom rå vamwezer i hvarje by finn den ena gqvinnor. Iwanzan sen med fm lera klompigt förs ul och resande erhålla ei nas klubb, men mott f denna iwanza tillbr lagar och ofta ; dricka pombe — bhang och tobul i sin mat och yrstaekarua än nätter med att spela Geras öl Ocna r foglar ; y det är ej brukligt klara de: Omedelbart innan någon blir ehef för