Aftonbladet – 15 juli 1861, sida 3

Lifvet i Afrika. (Forts. och slut från torsdagsbladet.) När en qvinna skall bli mor, drager hon sig undan in i skogssnåren för en eller ett par timmar och återvänder med barnet i sin iamn samt på ryggen en knippa ved — hvilk en hon begagnat tillfälle att samla ihop. Tvillingar bli antingen dödade eller utläggas de i skogorne. Om ett barn dör i späd alder, måste modren genomgå ett slags bot och b tring. Hon insmörjes med fett och mjöl, samt sitter utanför vyn, och folket går dit för att håna och bega abba henne. I ctt utseende äro innevånarne i den maritima I regionen mera civiliserade än sina grannar: de begrafva sina döda i utsträckt ställning i den drägt, de burit i lifstiden. ; Lemnande! den m vritima regionen, komma vi till den andra eller bergsregionen. Den sträcker sig från Zungom ro öfver Usagarabergen tll Uvogi, och passeras al karavaj j Usagarabergen antagas utgöra en del al den kedja, som löper både norr och söder ut. De äro de enda betydande höjdsträckvingarna mellan kusten och den stora sj Den del af beressträckan, som passorad xpeditionen, delas i tre paralleia 3 äsar med alar lan. Den a höjden I 700 fört OM OK mutct al bergen äro sunda, och många trakter äro ganska bördiga. Det största närmande till civilisationen, hvar på inby. ocarne i denna region visa p prof. är att de Behöfva — en ficka. För att a hjelpa hvad de anse för en naturlig brist, genomborra de öronsnibben och utvidga hålet