Aftonbladet – 15 juli 1861, sida 3

edes finna oss föranlåtna att göra nåpr: anmärkningar vid administrationens förkla ing i denna för hufvudstadens invånare så naktpåliggande angelägenhet. UTRIKES. ! DANMARK. I Fredericia har firats årsdagen af slacct vid Fredericia med procession, sång och tal: ;ch dervid har äfven aftäckts en på rådhuet uppstäld byst af Orla Lehmann, med in krift: Orla Lehmann, frihetens och natio. itetens förkämpe, konungens och statens vitiske embetsman?. — I Köpenhamn och lera andra städer firades äfven slagets minne. En kolossal bildstod af Oeblenschläge kall snart uppställas i asplanaden på wnneeplatsen. De frivilliga bidragen dertil! va stigit till 24,000 rdr, hvaraf ej obetydligt kommit från Sverge och Norge, ITALIEN. Från Turin berättas den 8 dennes ati iämnde stads borgmästare mottagit en skrifvelse från Londons lordmajor jemte en biogad subskriptionslista för minnesvårder itver Cavour, hvarpå ett stort antal ansedd: ngelsmän tecknat sig för betydande bidrag. Sland dem som deltagit uti denna vackr ppinionsyttring åt den utmärkte italienske tatsmannen, voro lorderna Palmerston och Russell, flera andra ministrar och framstående nedlemmar af adeln, presterskapet, parlanentet, hären och flottan, föreståndaren för Englands bank, flera bankirer och köpmän samt konstnärer och litteratörer. AMERIKA. Enligt ett telegram från Washingtor kulle unionstruppernas defensiva rörelser anställas till kongressens sammankomst den ti Juli, hvarefter förberedelserna till desamma skulle fullbordas på hela linien från Potomac ända till N sip Kentucky var erbjudit unionsregeringen 33 kompanier ill härens förstärkning. Underrättelse hade ingått till kriosdepartementet, att öfverste Stone besatt Harpers Ferry och att han hade tillräckliga resurser ut bibehålla denna plats. törbundsrege vingen har utnämnt en skatteindrilvare för New-Orleans, hvilken skall begilfva rupperna uti Cairo. Han skall beg e ängsåt Mississippi samt uti New-Orleans i in fana. Uti flera delar af staten Georgia skall råda en starkt öfvervägande ani sk sinnesstämning, men af fruktar ör följderna skall folket ännu ej vågat göra na åsigter gällande. Från Richmond för näles, alt konventet antagit ett amendemeni ill de konfedererade staternas författning. senom hvilket åt Virginien förbehålles rätigheten att under vissa omständielgter åter utträda ur kopfederationen. Viroj unionistiska konvent har erkänt sta Ci 3kyldigvet att på unionsregeringens uppfordran saila milisen uvder vapen. Newyork Tribune har berättat, att de spproriska staterna skulle hafva framställ vå olika fred lag. Det ena innefattade ö mmelser: Förenta statern: erkänna den södra konfederationen .och aft sluta med densamma ett handelsoch vän apsfördr: hvaremot de södra statern: örbinda att utbetala en årlig subsidic it fem millioner dollars, såsom vederlag för ;t beskydd. som Förenta staterna skull fva konfederationen mot yttre och inr iender. Det andra förslaget, som dock icke innu var definitivt beslutadt, gick ut pi tt båda partierna skulle nedlägga vaper och Förenta staterna förbinda sig att ut sträcka missourikompromisslinien ända til Söderhafvet under 36031 n.br. Från Wa-hington berättas. deremot,i strid med ofvan iående uppgifter, att de upproriska icke sulle vara böjda för underhandlingar, utan värtom ämna föra kriget med så stort efertryck som möjligt. s Kapten Banker och manskapet på den agna kaparen ?Savanah hade den 25 Juni, medelbårt efter det skeppet blifvit införd! vit arresterade och anklaill Newyor sade för hög 2 ch sjöröfve Prins Alfred f England hade den 24 inländt till Toronto uti Canada. Vil hon: inkomst hade omkring 6.000 personer samals för att få se och välkomna prinsen.! . blif WATER TAR RO