Aftonbladet – 12 juli 1861, sida 3

I kål af verklig dvärgnatur i slutet af Augusti: och de odla derföre trädgårdarne mera såsom ett slags tidsfördrif, för att ha det nöjet att se någonting växa, än för nyttans skull. De äro alltså nödsakade att hemta alla sina lifsmedel från granndalarne. Bränsle, hvaraf de förbruka ett betydligt qvantum, måste föras dit upp från en 4 mil aflägsen trakt på mulåsnor och på en brant stig, som knappt är farbar några månader om året. Medeltemperaturen på S:t Bernhard är 0,5 öfver noll. Termometern stiger sällan der öfver 16 under de varmaste sommardagar (år 1857 stod den på 18); om vintern faller den till 29 (Mars 1854); likaså faller det på denna årstid ofta 10—13 metres snö. S:t Bernhard hette ursprungligen Mons Jovis (Jupiters berg) och derefter Mont Joux — ett namn, som det bibehöll tilldess det af S:t Bernhärd grundlagda hospitiets ryktbarhet bragte dess fordna skyddspatron i glömska. Det stora antal votivtaflor, som man fann, när man gräfdupp ruinerna af det på Jupiterplatåen rg templet, bevisar att detta pass varit mycket besökt samt derjemte att man ansåg det farligt; ty man bringar icke något tackoffer för hvad som är lätt och icke förbundet med fara. Om man kan sätta tro till några fornforskare, så inträngde Hannibal i Italien öfver Mons Jovis. Pålitligare är det att detta pass efter kejsar Augusti tid var den väg de romerska legionerna togo, för att begifva sig till Helvetien, Gallien och Germanien. En krigshär tågade denna väg år 69 för att marschera mot konung Otho; en armå af lombarder år 547, Carl den Store år 773, Fredrik Barbarossa år 1106 o. s. v. Slutligen tågade från våren 1798 — den tid då fransmännen trängde in i Schweiz — mer än 150,000 soldater öfver S:t Bernhard, och klostret hade öfver ett år en garnison af 180 fransmän. År 1799 ryckte österrikarne förbi hospitiet, och efter en blodig strid, som varade en hel dag, blefvo fransmännen herrar öfver berget. Från den 15 till den 21 Maj 1800 tågade den 30,000 man starka och af dåvarande förste konsuln Bonaparte kommenderade franska reservarmn med kanoner och kavalleri öfver S:t Bernhard. Man förde 20 kanoner öfver berget, hvilka demonterades i byn S:t Pierre och derpå af menniskoarmar släone upp till den högsta punkten. Behöfver det väl tilläggas, att det var denna armå, som den 1å derpätöljande Juni slog österrikarne under Melas vid Marengo? Planen att anlägga en körväg öfver S:t Bernhard har man nu börjat utföra. S:t Bernhardsklostrets omgifningar erbjuda flera intressanta utflykter för dem, som äro roade af att bestiga berg. Man kan derifrån bestiga bergen: Velov (3490 metres höjd, 12 mils vandring), Sockertoppen (2930 metres), Dornayspetsen (3005 metres, 2 mils afstånd), Montmart (2920 metres. 2 mib, Tourdes-Fours (2930 metres) och Chenolette (2743 metres, 1 mils afstånd).