Aftonbladet – 12 juli 1861, sida 3

— Hastig tillverkning af nya ord, I ett enelskt aftonsamqväm kom det en gång på tal. uru några ord och talesätt blifvit folkets egendom och upptagna i hvardagsspråket, derigenomn: att en eller annan författare ofta begagnat dem En tillstädesvarande författare förband eh då ati sätta ett nytt ord, som man uppgaf för honom. i bruk genom att under ett år begagna det i sinz skaldestycken. Sheridan; som äfven var närva rande, yttrade derpå, att han ett vida enklare sätt och på kortare tid skulle lägga hvilken sammansättning af bokstäfver som helst, hvilken man uppgaf för honom, i munnen på alla engelsmän och för everldliga tider göra den till ett ord i språket; han erbjöd sig att ingå ett vad om, ati detta skulle låta sig göra inom 24 timmar. Man tog honom på orden och bildade genast orde: quiz, hvilket icke stod i ringaste frändskap med någon befintlig romersk, anglosachsisk eller cel tisk rot. Sheridan lät nu hemta ett stort styck krita och delaade det i lika många delar som de närvarandes antal, samt bad dem gå ut istaden och sprida sig der. På hvarje port, som de obemärkt kunde nalkas, skulle de tydligt skrifva quiz. Då gästerna voro många och nitiska i sir sak, lyckades det dem att före dagningen skrifv: dessa bokstäfver på flera tusen husportar, utar att bli bemärkta. När borgarne och tjenstflickorna FÅ morgonen kommo på benen, sågo dc öfverallt ordet quiz, hvilket de hade mycket svår: att uttala och hvars betydelse de naturligtvis e; förstodo. De första, som fingo se det, ströko u: det, utan att vidare tänka på saken, men nä: grannarne äfven funno det på sina portar, ble man uppmärksam och frågade hvarandra hvad det skulle betyda, tilldess slutligen alla uppre pade ordet quiz. Såsom en löpeld gick det genom staden, och man fördjupade sig i funderingar öfver betydelsen deraf. När man ej kunde gissa sig till detta och fann det öfverallt skrifve: samma sätt, kom man först på den tanken att det låg en sammansvärjning eller någontin; dylikt under det mystiska ordet; isynnerhet vorc tjenstflickorna, på hvilka Sheridan förnämligas räknat, ifriga i sina hypoteser. Slutligen insås man att ingenting vådligt för staten låg fördold: i quiz, utan att alltsammans var ett skämt. Mar lugnade sig och sade att man blifvit q.izzad, d v.. 8 hållen för narr. . Ordet var nu i folket: mun, och man finner det i hvarje engelskt lexi kon. Sheridan har således fullständigt vunnit sitt vad. — Alla lika, Ett par yetpöggare gingo ny ligen förbi Rothschilds hus i Frankfurt am Mai och sågo genom fönstren en hel svärm kontori ster sittande på kontoret, sysselsatta att skrifv: och räkna. — Hör du, den ene, det ä; då riktigt skam att de rika ska ha allting ocl: vi ingenting alls. — Ja, svarade den andre Rotschild, han har sina fyrti millioner gulden; d borde delas. — Då klappade en person dem pi axeln, och när de vände sig om — hvem sågo de: Rotschild. — Kunnen I räkna? sporde han så följ med mig.s — De inträdde derpå all; tre i Rotschilds trädgård. — Huru mycket va det I saden att jag egde ?4 — SFyrti millioner.: 4Det är ganska möjligt. Och huru mång: tyskar finnes det?4 — Fyrti millioner; det h: v1 lärt i skolan. — Alldeles rätt. Det gör såtedesen: gulden pr person. Här hafven I : gulden bvardera, och så kunnen I skicka hit d: andra 39,999,997 tyskarne. Min gulden skallja; nog sjelf taga vara på. — En prins af Travancore i Ostindien ha uppmanat de öfriga furstarne att förena sig me: honom om att låta förfärdiga en massiv guld tron till present åt drottning Victoria, Indien: herrskarinna. Sjelf har han förklarat sig villi; att för ändamålet lemna ett bidrag af 9000 rd: