Aftonbladet – 12 juli 1861, sida 3

BLANDADE ÄMNEN. S:t Bernhardshospitiet. Denna nyttiga an stalt, den högst belägna boning på Alperna grundlades år 962 af Bernhard af Menthon. Der ligger på en höjd af 2620 metres vid strander af en liten sjö på toppen af ett af höga berg spetsar (Chenalette och Monmort) inneslutet pass. om sträcker sig från nordost till sydvest. Hospitiet bebos hela året om af tio till tolf augusti er munkar, hvilkas sysselsättning består i at upplaga, herbergera och gratis gifva de persone! föda, hvilka vandra genom detta mycket besökts a vidare skola de under de sju eller åtta farigaste månaderna af året, åtföljda af tjenare. som kallas maronniers, och af stora, för detta ändamål dresserade hundar dagligen vandra omkring på vägarna, för att lemna i fara stadda resande erforderligt bistånd, rädda dem och behålla dem i hospitiet, till dess de blifvit full komligt återställda, utan att derföre begära mnåfot slags ersättning. Förmögna resande finna i kyrkan en bössa, som är ämnad att mottaga de frivilliga gåfvorna. S:t Bernhardshunden har, säger hr Le Pileur. ypperligt väderkorn, och man påstår, att den med lätthet kan uppvädra en under snön be srafven menniska på ett djup af en metre; der fr vidare den förunderliga instinkten att upp: söka af snön betäckta saker, likasom det är newfoundlandshundens instinkt att söka i vattnet efter hvad som fallit deri; med ett ord, likason den sistnämnda är en utmärkt simmare, så besitter S:t Bernhardshunden i högsta grad färdig heten att kunna finna spår i den nyss fallni snön. Dessa instinkter och egenskaper göra S:: Bernhardshunden LA RE Svag räddare oci ej mindre såsom vaktare. Denna trots åtskilligt sämre sidor förträffliga hundrace underhålles mec mycken omsorg p sluttningarna af stora och lilla S:t Bernhard och på Simplon, men han kan ej lefva i varm luft och i mindre högt belägna länder, och nedanför Martigny : börjar han bli kraftlös och slö. S:t Bernhardshundarna deitag: i rikt mått i den fara, som man utsätter dem för genom att låta dem bana vägen eller gå fört den resande. Det är en mycket intressant syr att se en hund i den nyss fallna snön bana vä; för maronnieren och, när krafterna öfvergifyr honom, krypa bakom sin herre, likasom om har ville uppmana honom att nu också fullgöra sin andel i det gemensamma arbetet. Aer Omkiing 20,000 personer vandra hvarje är öf ver S:t Bernhard (man kan stundom räkna 500 på en enda dag). Utgifterna för hospitiet upp gå nu till vida mer än 50,000 francs om året. hvilka bestridas dels genom de i Schweiz föranstaltade kollekter, dels genom de besökandes frivilliga gåfvor. Vid sidan af den gamla bygningen, hvilken förskrifver sig från medlet a: 6:te århundradet, och som år 1822 blef påbygd med en våning, har man nyligen uppfört en ny, hotel de S:t Louis, hvilken tjenar till förrådshus för varorna och provianten. Man finner der äfven be rum för resande, ty den är ämnad till en tillflyktsort i händelse af eldsvåda en olycka, som inträffat två gånger, under det hospitiet funnits. Slutligen ligger på något afstånd från hufvudbygningen likhusett — La Morgue — hvarest man fordom inlade liken etter de ihjälfrusna eller de i lavinernas snö berafna. Det inre af S:t Bernhardsklostret innefäller, utom ett stort antal nätt möblerade rum, omkring 200 sängar, en matsal, stall, magasiner 0. 8. v.; en liten vacker kyrka, i hvilken man ser några goda taflor och det af Napoleon till minne af Desaix resta monumentet; ett bibliotek och en salong (en turist har hitsändt ett jano såsom gåfva), i hvilken munkarne med den mest förekommande välvilja äro värdar, Väggarne i detta rum äro formligen öfverhöljda af föpparstick och taflor, som blifvit skänkta till hospitiet af tacksamma resande, och det der bredvid liggande lilla kapellet innehåller märkvärdiga samlingar af växter, insekter och mineralier från Alperna samt några lemningar af ett åt Jupiter helgadt tempel, som fordom stod vid sidan af hospitiet, men hvaraf numera intet enda spår finnes qvar. I en gång invid matsalen märker man en tafla af svart marmor, hvars inskrift innehåller en tacksägelse af-Wallisboerna till kejsar Napoleon. g Man kan ingenting alls odla i trakten omkring klostret, säger hr de Souspere. Munkarnes trädgårdar, hvilka Vgga På små terrasser mellan de mest skyddade klipporna i grannskapet, kunna knappt nog producera sallad och