Aftonbladet – 29 juni 1861, sida 3

1 S r 1 gas derföre att se sig om efter nya mål, att bryta sig nya vägar, och sådana saknas aldrig. De ständigt tilltagande behofven äro icke det enda, som i detta afseende går tjenstvilligt tillhanda. De föregående jemförelsevis mindre insigtsfulla tidsåldrarne lemna alltid mycket efter sig som behöf I ver att betraktas enligt de följandes föränI j drade och mera vidgade synpunkter, och alltid ärfver ett slägte jemte frukten af de föregåendes arbete äfven olägenheterna af -I deras misstag. Hig fattigdom. Dessa missgrepp straffas icke sällan med förluster, som leda till verkMen äfven här kan fattigdo-jmen blifva en skicklig, fastän sträng och ; obeveklig läromästare eller rättare arbetsI fogde. b j j Då har i våra dagar den allmänna upplysningen i vårt samhälle fått krafter att aflåta för att söka afhjelpa en fattigdom, som allt mer och mer börjar göra sig känär tid på att det sältes en gräns för det slösaktiga oförstånd, som hittills egt rum inom skogshushållningen hos oss. Är svensken vanför i något, så är det väl i afseende på behandlingen af skogen. Till bristerna i afseende på kännedomen -Jom hvad som rörer skögshushållningen kan I man väl med fog räkna ofullkomligheten af som våra skogsförvaltare, den kunskap, om de skogsegare och landtbrukare ega K . Pr or dträdslags naturalhistoria, hvilkas odling är föremålet för deras omtanka. Synnerligen tro vi kännedomen om våra löfträd hos dem vara ganska knapphändig. Detta torde hufvudsakligen hafva sin grund deruti, att man gilvit dessa såsom föremål för skogsbruk en jemförelsevis underordnad betydelse, ehuru man med säkerhet kan antaga att den tid står för dörren, i hvilken deras värde skall högre uppskattas, då nemligen bristen på ett nödvändigt brännmaterial och slöjdvirke redan börjar blifva allt mer och mer märkbart. Afveni den förgångna tiden synes man vid löfskogens vård hafva fästat större vigt än nu, 1 1734 års lag t. ex. förbjudes vid dryga böter (Bygg, B. 13, 1) att utan tillåtelse hugga s. k. bärande träd såsom Ek, Bok, Oxel o. s. v. och ålades hvar och en, som till och med på egna egor högg bärande eller slöjdnyttiga träd, såsom Lönn, Lind 0. s. v., att samma trädslag återplantera och vårda. En viss lifaktighet börjar dock skönjas inom den stat, på hvilken omtankan om skogshushållningen i närmsta hand hvilar; så hafva vi i dag ett litet litterärt arbete att anmäla, som synes oss vara förtjent af att anföras såsom exempel i detta hänseende. Dess hufvudändamål är att sätta hvar och en i stånd att kunna igenkänna våra löfträd äfven då de stå uti sin vinterdrägt. Man bör ihåghomma att de förekomma just på detta sätt under den för skogshushållaren vigtigaste perioden, nemligen den enda, under hvilken löfträdens plantering med framgång kan företagas. På ett förtjenstfullt sätt har förtattaren utfört den ingitvelse han erhållit af en tablå, som Willkom under namn af Deutchlands Laubholzer im Winter framlagt, och det har varit oss ett nöje att erfara medhvilken lätthet man enligt författarens framställning och de upplysande figurer, hvaraf den åtföljes, kan igenkänna våra löfträd utan att derföre behöfva hafva tillgång till hvarken blommor eller blad. Vi instämma med författaren uti den åsigten att detta uppslag till ett helt kapitel om vissa egenskaper hos växterna och som kan tjena såsom en grufva att hemta. kännetecken utur, bör kunna betraktas såsom en ny väckelse för hvar och en forstman att gifva akt på att mycket finnes, som skulle kunna bereda honom ett större nöje under besöken vid hans kulturplatser, byggen och skog, än det han erfar om hans steg endastledas dit af skyldigheten att kontrollera ett i sådant fall ofta otacksamt arbete. Uppsatsen är dock i afseende på ett och annat såsom t. ex., hvad som hänföres under rubriken ?Nytta och användning?, blott alt betrakta såsom ett första utkast, hvilket vi hoppas att författaren skall fullständigt behandla uti en a framställning af våra trädarter, i hvilken de beskrifvas såväl i deras sommarsom vinterdrägt, och äro vi förvissade om att detta för honom icke skall blifva något otacksamt företag?. — Choralbok för hemmet och skolan. Med svenska messan. För sång och orgel eller piano. Örebro, N. M. Lindh, 1860. (VII och 208 sidd. tvär-800.) Detta verk skulle, äfven om det yttre icke vore så prydligt som det verkligen är, ensamt af rent musikaliska skäl förtjena en vänlig anmälan. En fördel innebär redan sjelfva formatet, som är vida mindre än den vanliga koralbokens, hvaraf följer att denna upplaga våde lättare kan forslas och hållas i handen, hvilken sednare omständighet isynnerhet vid bruk i skolan är af vigt. — Koralerna äro tecknade på mera lämpligt sätt, än i gamla koralboken, nemligen med fjerdedels-noter. Dessa kunna, såsom mindre, stå närmare tillsammanträngda än halfnoter, och en rytm är i följd häraf lättare öfverskådad än hos Häftner. Vidare äro somliga melodier, som i gamla koralboken stå barbariskt högt satta, nedtransporterade till mera rimlig tonart. Endast härigenom blir det möjligt, att en hel församling kan sjunga dylika melodier. Man har äfven ersatt några at Häffners alltför fula harmonier genom skönare ackorder, t. ex. det afskyvärda slutet af koralen n:o HI.