Aftonbladet – 29 juni 1861, sida 3

hann sonmi den i Ystad gripn polisöfversten Patzke under sin flykt hade antagit. Patzke sitter ännu i fängelse, hans process är ännu oafgjord och redan är man färdig att på ett mer eller mindre lyckadt sätt skämta öfver hans öde. Pjesen betraktades emellertid af direktören såsom ett skandalstycke och tillbakavisades. — HIHibners tidningskatalog. I denna katalog uppräknas de politiska tidningar, de dag-, veckooch intelligensblad, som utkomma i Tyskland. De rent belletristiska bladen samt fackoch de vetenskapliga journalerna äro ej inberäknade. Följande antal tyska tidningar finnas: I de anhaltska länderna 6, i Baden 29, i Baiern 138, i Braunschweig 6, i Bremen 10, i Frankfurt am Main 12, i Hamburg 12, i Hannover 57, i storrertigdömet Hessen 32, i kurfurstendömet Hessen 13, i Hessen Homburg 3, i Holstein 19, i Lippe Detmold 4, i Libeck 6, i Luxemburg 2, i Mecklenburg-Strelitz, och Schwerin 21, i Nassau 9, i Oldenburg 10, i Österrikes tyska länder 67, i Preussen 5334, i de reussiska furstendömena 12, i Sachsen 90, i de sachsiska hertigdömena 35, i Schaumburg Lippe 1, i de schwarzbirgiska furstendömena 8, i Waldeck 2, i Wiirtemberg 59; således i alla de tyska förbundsstaterna tillsarar mans 1,12 tidningar. — Jacob VI:s af Skotländ brefvexling med Robert Cecil. Grefve Essex, drottning Elisabeths olyckliga älskare, har hittills i allmänhet gått och gällt för en poetisk och romantisk figur, hvilken teaterförfattarne och poeterna såväl i hans eget fädernesland som i Tyskland gerna valt till hjelte i sina skapelser, och till och med i de bästa historiska arbeten framställes han såsom ett offer för sina fienders intriger samt sin herrskarinnas nycker, och hans upprorsförsök tydes såsom en ögonblicklig, ur många synpunkter ursäktlig uppbrusning. Ofvannämnda brefvexling, hvilken John Bruce funnit i markisens af Salisburys arkiver och utgifvit, afkläder den afrättade gunstlingen all romantik. Han varen gammal samvetslös konspiratör. Han kunde ej anförtro sin framtid åt sin herrskarinnas gunst, ty Elisabeth var sextio år och kunde hvad dag som helst dö. Han ställde sig derföre i straff bar förbindelse med Jacob af Skotland och vidtog alla förberedelser till ett allmänt uppror i Wales och Irland, hvilket skulle understödjas af en skotsk här. Hans brist på heder gick så långt, att han uppmuntrade en brottslig kärlek mellan sin syster, lady Rich, och lord Montjoy, på det att denne sistnämnde, de engelska truppernas befälhafvare i Irland, skulle biträda sammanrjningen. Dessa planer sysselsatte honom länge, medan han fortfor att hyckla den trognaste tillgifyenhet för Elisabeth, och först då de misslyckades, gjorde han sitt hufvudlösa upprorsförsök i London. Många vittnen skulle kunnat ha upplyst domstolen om hans sammansvärjning; men de tego alla, somliga emedan de voro medbrottslingar, andra af skonsamhet. Upprorsförket i London var dock tillräckligt för att riättfärdiga dödsdomen. — Mariette och de egyptiska fornlemningarna. Den bekante franske arkeologen Mariette, direktör vid museet för alla egyptiska fornlemingar i Cairo, har nyligen anländt till Paris, för att stanna der i några månader. De på vicekonungens af Egypten befallning under herr Mariettes ledning vid alla vigtiga punkter af Nildalen företagna forskhingar och gräfningar fortsättas med all ifver. Bland annat har man nyligen funnit den plats, der det gamla Tanis i Nedra Egypten var beläget, hvarvid man vunnit ganska vigtiga, historiskt-arkeologiska resultater. Sannolikt kommer herr Mariette att å någon af akademiens för inskrifter närmast ljande sammanträden hålla -ett föredrag öfver sina upptäckter.