Aftonbladet – 12 juni 1861, sida 2

4Se nu icke jemt efter barnen, belle amie — sade den ännu så varmt älskande äkta mannen, der han från skrifbordet kom bort till sin hustru och satte sig bredvid henne — det är nästan som om du ibland glömde -bort mig för dem. eDå jag glömmer bort dig, svarade hon behagligt; för någonting på vida jorden; så måste jag bli ett vidunder i stället för en qvinna.. Finnes en man till sådan som...44 CMaria, min gudinna; min herdinna, har du väl någonsin sett en ängrens rynka på min panna eller hört en trånfull suck, som smugit tillbaka öfver hofge makens tröskel? sÅck, nej — den unga qvinnan släppte en hel rad paljetter för att hastigt kunna räcka: handen åt sin ädle make — icke du har någonsin visat ånger, men. jag har stunlom shaftvånger, ja någon gång har jag det ännu, öfver att jag mottagit ditt offer. Tyst, min ömma vän, sådana förtroenden afsäger jag mig! TI kärleken offrar ingen: lera hvarken mest eller minst. Man föreaar två väsenden till en tillvaro — så har Gud velat det, och så ha vi förstått det. Rikedomen -ligger sedan ej i myntadt guld och Kofgunst: mitt guld var dr och min hofgunst-din gunst. Alltid samme artige kavaljer ... .Du vet dock attjag skulle varit nöjd att som din maka lefva långt från din förnäma krets, om du blott fått behålla din plats. Och jag skulle hört allt hvad mina öron afskydde 7: aldrig! Konungen — här gick en-lindrig färgskiftning öfver kaptenens ansigte — ansåg mig: ej längre värdig att bekläda min post. Nåväl, deruti hade han tusen gånger orätt; men jag skall alltid begråta fonna olyckliga operamaskerad, der jag tackar Gud -att jag icke fans. Och som dumera alla förhoppningar längesedan äro degrafma, så vidt det rör att komma sig Kö —-jag var ingen gunstling hos -herti url —-så har jag: beslutat att lägga anp de sista resurserna hos författaren och poeten, ty något måste man hitta på, då plån