Aftonbladet – 10 juni 1861, sida 3

Article Image
kailar Spetsbergen, från Holland 150, Hambig 17, Altoge 2, Bremen 1, Fleburg 1. Köpenhamn 3, Göteborg 1 och engelska torde vara öfver 80. Den 6 Moj såg: han öfver 50 skepp, som ala höllo Kursen mot nörden, till isen. Fångsten skedde då under vestisenX, d. v. s. mellan Spetsbergen och Grövland, men man hade tranbrännee rier på Spetsbergen. Redan på: Martins tid begynte likväl hvalen att slå felt vid Speisbergen, man sökte honom i Davies Strait mellan Grönland och Amerikåä, och han förföljes nu i andra delar af det Nörra Ishafvet. Men hvalfångsten har undertiden blifvit något helt annat än hvad den fordom var, nemligen sedan hvalfartygen allmänt blitvit försedda med ångmaskinoch propeller. Det vidsträckta haf, som ligger mellan Spetsbergen och Novaja Sumlig bar, efter Bahrenz resor i slutet af 150D-talet knappast varit besökt. Sedan det numera är möjligt att med en förut icke anad säkerhet besegla isfullå tarvatten, och de mest ansedda kännare af oceanens naturförhållanden hänvisa till nyssnämnda haf som ett ännu ostördt tillhåll för hvalar, skolå Amerika och England sännolikt snart vända sig dit med sin öfverlägsna maritima kraft. Man Dbehöfver blott erinra sig, att Nordamerika t. ex. åren 1549—50—51 ensamt i Behringssundet hade 150 fartyg om året med en sammaänräknad besättning af 4500 man, ochsatt desså fartyg, när de återvände med last, voro värda 15 till 20 millioner rår, eller ätt hvalfångsten från Amerika 1855 ansågs hålla i verksamhet en flotta af 600 segel med 15,000 man och att afkastningen skattades ätt öfverstiga den af Califörniens guldgrufvor. Mei om således andra mäktigare folks verksämhet sannolikt snärt kommer att vända sig åt Spetsbergen och omgifvande haf, skall utän tvifvel den vetenskapliga forskningen, der som annorstädes, följa med. Det Här då varit skäl att ej försumma ett hos oss sällsynt tillfälle, då unga vetenskapligt bildade män och en följeslagare sådan som: Carl Petersen erbjuda sig att på Sverges vägnar taga del i den geografiska forskningen, som i våra dagar är så verksam. Måtute deras företag följas af framgång, så som det följes af landsmäns lifliga deltagande.

10 juni 1861, sida 3

Thumbnail