Aftonbladet – 26 april 1861, sida 2

Article Image
ege magistraterne i samråd med röstegandeJ borgerskapet i en hvar af städerna Helsingfors, Åbo, Wiborg, Björneborg, Nikolaistad och Uleåborg att utse en medlem, hvarjemte öfrige städer i-andet må om utväljande efter enahanda grund af sex andra medlemmar utaf borgareståndet sig förena, sålunda att en utses af städerne Fredrikshamn, Willmanstrand, Kexholm och Sordawala, en ::! Tawastehus, Lovisa, Borgå och Ekenäs, af Tammerfors, Nystad, Raumo och Nåde:.dal, en af Kristinestad, Kaskö, Nykarleby, Jakobstad och Jywäskylä, en af Gamla Karleby. Brahestad, Torneå och Kajana, samt en af Kuopio, Joensuu, S:t Michel, Nyslott och Heinola. 4:o För utväljande af tolf medlemmar af bondeståndet eger den jordegande allmogen, inför vederbörande häradsrätt, utse en elektor för hvarje tingslag, hvilka elektorer efter skola 1 läneresidensstaden sammanträda, å dag som guvernören utsätter och inför honom sig emellan välja uti Åbo och Björneborgs, Wiborgs, Wasa och Kucpio län tvenne medlemmar, samt uti hvarje af de öfriga länen en medlem; till ifrågavarande utskott. 5:o Öfverläggningarne utskottets medlemmar emellan blifva gemensamma, och skall omröstning, hvarvid proposition alltid bör framställas, ske per capita. 6:0 För att i egenskap af ordförande leda öfverläggningarne, dock utan rösträtt i desamma, äfvensom för att till Oss öfverlemna utskottets förslag och framställningar, hafve Vi i nåder utsett och kallat senatorn Sebastian Gripenberg. 7:o Sedan Vi öfver de till Oss sålunda inkomne framställningarne inhemtat underdåniga yttranden af storfurstendömets senat och generalguvernör, vele Vi; för att gälla intill förstinfallande landtdag, i nåder fastställa de utskottets förslag, som, enligt Vår öfvertygelse, i verkligheten motsvara landets sanna behof och befordra dess väl. 8:0. Ofvanbemälde ståndsrepresentanter skola sammanträda i Helsingfors den 20 Januari n. st. 1862. 9:0. Till Vår senat för Finland öfverlemnas, att vidtaga alla de verkställigheteåtgärder, som blifva en följd af Vårt förestående nådiga förordnande. Det alle, som vederbör, till underdånig efterrättelse länder. Tillyttermera visso? etc. Det är naturligt att offentligen endast nåora officiösa stämmor skola förnimmas från Finland, hvilka beprisa denna åtgärd såsom ett. storartadt . vedermäle af kejserlig huldhet, nåd och omtanke för finska folket; men den tänkande allmänheten skall säkerligen inse att det hela innebär ett åsidosättande i stort af den grundlagliga rätt, som man hittills ansett vara ötllande och åtminstone negativt verksam i förhindrande af nya godtyckliga lagar och pålagor. Helsingförstidningarne meddela dekretet. utan att derom yttra någonting. Åbo Underrättelser beledsagar detsamma md följane ord som, ehuru de begripligt nog icke kunna innehålla något klander, dockgenom den gjorda citationen af grundlagens ord. bli ganska betydelsefulla: Huru vigtigt ett folks gemensamma beslut är i brydsamma frågor, för hvilka landets regering icke ensam vill ikläda sig ansvarigheten, finnes af nedanciterade57 al regeringsformen af den 21 Augusti 1772, intagen i storfurstendömet Finlands; grundlagar. Helsingfors, Finska Litteratursällskapets tryckeri 1858, pag. 32 och 33. 57. Tå något otydligt skulle finnas i thenna Lag, så må man 1å sig rätta efter thess bokstafveliga innehåll, til thess Kongl. Maj:t och Riksens Ständer, på sätt som uti 39 och 40 föreskrilves, kunna förenas. Thetta alt hafve Vi här nu församlade Riksens Ständer funnit vara nödigt til Riksens ordentliga styrsel, Vår frihet och säkerhet för oss, våre hemmavarande MedBröder och efterkommande, så födde som ofödde, at stadfästa. Vi förklare härmed å nyo Oss hafva then största afsky för thet Konungsliga Enväldet eller then så kallade Souverainiteten: anseendes för Vår största lycka, heder och förmån, at vara och lefva frie och sjelfständige, Lagstiftande, men Laglydige Ständer, under en magtegande, men Lagbunden Konungs styrsel: bägge sammanfogade och beskyddade under Eagen, hvilken friar oss och vårt kära Fädernesland ifrån the faror, som oordning, sielfsvåld, envälde, Aristoeratie och mångvälde efter sig drager, til hela samhällets olycka och hvar och en Medborgares tunga och bedröfvelse. Vi göre oss så mycket mera försäkrade om et ordenteligt, lagbundit och lyckligt Regemente, som Hans Maj:t redan Sig förklarat, at anse för Sin största heder at vara then förste Medborgaren ibland et fritt Folk, och Vi hoppas, at en sådan föresats blifver i thet Kel. Huset fortplantad, Attlinge efter Attlinge, til verldenes senare tider. Therföre förklare ock Vi härmed för Vår och Rikets fiende then eller the oförståndige och illa sinnade medborgare; som hemligen eller uppenbarligen, genom list, stämplingar eller uppenbart våld, ville Oss ifrån thenna Lag föra, thet Konungsliga Enväldet eller then så kallade Souverainiteten påtruga, eller ock under skenvaf frihet ikull kasta thessa Lagar, hvilka, tå the befästa en rättskaffens och nyttig frihet, utestänga sielfsvåld och oreda, thess brott utan skonsmål ransäka och efter Sverges beskrefne Lag afdöma och straffa. Vi skole

26 april 1861, sida 2

Thumbnail