Aftonbladet – 18 april 1861, sida 3

tills varit fallet, låta ensafrt naturen eller tillfälliga förhållanden bestämma trädets form, alltmera, äfven hos oss synes vinna erkännande, torde det förtjena att omnämnas hurusom — enligt ett meddelande i La Feuille du OCultivateur pag. 463 — belgiska regeringen ansett denna gren af trädgårdsskötseln vara af den vigt, att offentliga föreläsningar öfver densamma blifvit anordnade att hållas uti Viloorde, Gaud och: Liege en dag under hvarje vecka ai vårmånaderna för trädgårdsmästare och vid förstnämnde ställe äfvenledes en annan dag för amatörer. De trädgårdsmästare från andra orter inom Belgien, som önska besöka dessa föreläsningar, erhålla fribiljetter på statens jernvägar En monsieur Malicoa har, öfvertygad att naturen af den stam; uppå hvilken ympning sker, utöfvar ett väsentligt inflytande äfven på Mr sökt alt begagna sig. af detta förhållande, för att öka och isynnerhet påskyåda fruktträdens produktion. Härvid vunna resultater hafva till alla delar motsvarat hans förhoppningar. . Han begagnade sålunda t. ex. stammar af den tidigt bärande och rikt fruktgifvande pomme dapis för att derå inympa dels vinterborsdorfer, hvilka vanligen först vid 20 å 30 års ålder börja att bära frukt, dels ock röda renetter, hos: hvilka fruktbärningen inträffar vida tidigare. Redan under 8:de året började förutnämnde slag att gifva skörd och dess bördighet tilltog derefter år efter år. ATfven den röda renetten bar tidigare frukt än vanligt, ehuru skillnaden hos denna sort naturligtvis ej kunde vara så märkbar som hos den förstnämnda. I anledning af hvad härofvan meddelats rörande sättet att torka potatis anmärkte hr Nathhorst att denna metod redan i professor Wahlbergs för flera år sedan utgifna af. handling rörande potatissjukan blifvit omnämnd, att vid densammas praktiska tillämpning låg den egentliga svårigheten uti att bestämma: dels värmegraden och dels tidslängden, hvarunder potäterna utan. fara för grobarheten kunde utsättas. Man hade dock erfarit att: potatis kan med fördel torkas vid 609 under en tid af 24 timmar. Professor Mäller upplyste att enligt vid Chemnitz vunnen erfarenhet. bibehölls -väl. potäternas grobarhet vid nyssnämnde värmegrad, hvaremot det befunnits fördelaktigare att under längre tid torka potäterna vid en värma af 4 40. I anledning häraf meddelade hr JuhlinDannfelt, att enligt åtskilliga andra torkningsförsök bibehölls grobarheten, fastän värmen varit så hög, att potäternas yta blifvit lindrigt bränd. Potäternas torkning om hösten vore fördelaktigast. . Med afseende på de af professor. Miller påbörjade undersökningarne rörande mjölens ändamålsenliga behandling, hvarom i sista sammankomsten några underrättelser meddelades, tillkännagaf sig hr professorn hafva. ernat att äfven nu lemna några ylterligare notiser. Men då tiden redan var långt framskriden ville han nu inskränka sig fill att i korthet omnämna principen för dessa undersökningar, jemte några deraf framkallade iakttagelser, under förhoppning att landtmän, som fö: saken intresserade sig, måtte anställa rön i samma riktning. Det är nemligen af vigt. att utfinna en vetenskaplig förklaring för alla mjölkens förändringar vid dess feredning till ost eller smör. Hittills har man betraktat mjölk såsom en enkel lösning af ostämne och mjölksocker, jemte några salter uti vatten, i hvilken en större eller mindre myckenhet fett, i form af droppar eller kulor, hålles uppslammad. Emedan fett är specifikt lättare än vatten och ändå lättare än lösningar al ostämne, socker ochjsalt, så förefaller det visserligen ej svårt att inse, hvarföre fettkulorna i stillastående mjölk småningom stiga mot ytan, samla sig derstädes som grädda och detta desto förr ju grundare mjölkkärlen äro; men deraf vill det synas som skulle gräddsättningen i höga kärl med tiden blifva. lika fullständig som i grunda och den skulle försiggå lättare och fullständigare vid låg temperatur; både spenvarm mjölk och söt eller syrlig grädde skulle vara. tjärnmogna och kunna tjärnas lika lätt; hvarken mjölkens skakning under transport ej heller mjölkens ålder skulle inverka. på mjölkens användbarhet till ystning o 8. v. På rent fysikalisk väg kunna dessa motsägelser icke undanrödjas; men väl på kemisk väg, om man antager att smörkulorna finnas i spenvarm mjölk beklädda med en hinna af ägghvitartad substans, och att denna. genom syrsättning småningom vip oberoende af mjölkens surning. å grund af hofrådet Mitscherlichs upptäckt, att ether skakad med spenvarm mjölk upplöser blott en ringa mängd af smörfett, under .det att vid samma behandling nästan allt fett extraheras ur mandelmjölk och andra -emulsioner, var hr Millers första under: sökning riktad på att försöka etherns inverkan på mjölk af olika ålder och han fann då att mjölk i vershlighetenlemnade till ether i 2:dra timmen blott Y, procent af sitt smörfett, men i den 86:te timmen hela sin: halt af (4, procent) smörfett, och i mellantiderna en proportionaliter stigande mängd. Mjölken hade under tiden surnat., Försöksresultaterna kunna ej förklaras på annat vis, än att smörkulornas:hinnor lösas med tiden; fettpartiklarne blifva derigenom