Aftonbladet – 17 april 1861, sida 2

yska makternas sida. Men nu har detdermot inträffat, att Tyskland sjelft upphöft len konstitutionella helstatsförbindelsen mellan Janmark och Holstein och sålunda i väentlig. mån faktiskt -afsöndrat Holstein. slesvig deremot, som icke slår under vågon främmande öfverhöghet; qvarstår en konstitutionell helstatsförbindelse med let egentliga konungariket. Det är denia ställning, som man från den natioella sidan ansett vara så fördelaktig i sig sjelf och utgöra en så god defensivposition, tt den icke borde uppgifvas, vare sig geom att inkorporera Slesvig såsom provins konuzgariket. eller genom försök att åter ringa Holstein in uti den konstitutionella ielstatsförbindelsen. Det låg klart för hela verlden, att tyska förbundet icke ville att Holstein skulle qvarstå i en helstatsförbinlelse, der det intog en sådan ställning, utt tyska förbundet icke genom nämnda her:zdöme kunde dominera helstaten; ett krig än Tysklands sida, som hade till syftemål tt åter bringa Holstein in uti ensådan hel; utsförbindelse, som kunde konvenera tyska örbundsdagen, skulle varit så påtagligen rättvist och orimligt, att hela Europas opision skulle upprest sig. deremot och Dan mark icke haft mycket att befara... Genom 12 manövrer danska ministåren sedan dess ort, de underhandlingar den inledt, de för:g den utarbetat; har den icke uträttat gonting. annnat än att göra ställningen indre klar; Tyskland har fält tillfälle att imkomma med:åtskilliga nya -rordningar och anspråk, hvilkas betydelse och orättmäitighet icke ligga i så klar däg. för kabintterna; det har lemnats preussiska reger ngen och holsteinska ständerna tillfälle att blanda in frågan om Slesvig, som alls icke yrde till saken, alt såsom vilkor för medgifvanden uppställa schleswigholsteinska? anåk, låtit den egentliga tvistefrågan skjus i bakgronden och derigenom: göra. ställ: ngen långt mindre redig och hållbar. Den inska ministeren har sålunda efter vår tanke ångt ifrån att verka för freden, öfterland jort det möjligt för Tyskland att begynna st krig emot Danmark, och dess politik, om fastbåller helstaten såsomrännu bestånande, gör till: och med selt -krig ganska unnolikt. Som man vet har ministeren geiom sina organer låtit förkunna, att den anser tyska truppers inryckande öfver Elben åsom: en casus belli; hvaremot det natioiella oppositionspartiet anser att en s. k. örbundsesxekution i Holstein, som egentligen pir till börda för -holsteinarhe, gerna kan ga rum utan att föranleda krig, och att det ir först när tyska trupper öfverskrida Eidern om man kan tala om en invåsion. Det-är ett misstag när insändaren menar, att den nuvarande ministeren i Danmark och less ifrigaste anhängare just utgöra de personer, som stått i spetsen för den demokratiska och nationelt danska rörelsen under de sistförflutna 20 åren. Bland den nuvarande slunska ministerens ledamöter ha de flesta ngen utpräglad politisk färg; en, nemligen miral Bille; anses till och med luta något åt det absolutistiskahållet. Hvad åter mi nistörens båda ledare Hall och Monrad angår, så faller det sig svårtvatt.i dem se en nkarnation af det nationelt liberala partiet. Monrad här visserligen varit en af detta partis förnämsta kapaciteter; men biskopen samt nuvarande ministern Monrad är mycket olika mot den fordne publicisten och Marsministern Monrad. Att han nu ihandling förnekar sanningen af de satser han förr med så ovanlig talang och konseqvens förfäktat, alt han nu är ifrig helstatsman, är böjd för en pärskammare, kan ju ha sina naturliga förklaringsgrunder; men insända ceh föreställer sig, att en, som tillhört det nationelt-liberala. partiet och kämpat emot helstaten såsom den största olycka; icke skulle kunna bli politisk renegat, såvida han icke öfverginge till --slesvigholsteinismen. Den verklige dansk, som omfattar s.esvighölsteinismen, gör ickeen politisk frontför ändring, utan blir helt enkelt enlandsförrädare eller upphör att vara dansk. Många afdet nationelt-liberala partiets framstående män befinna. sig nu i embetlsställningar, som göra dem mer eller: mindre beroende af ministören! eller intresserade för dess: bestånd eller ha efterhand införlifvat sig så meddess politiska system, av en opposition från deras sida icke är tänkbar. Men dem skärpa opposition, som Feedrelandet riktar .mot mini sterens;.villnar tillräckligt. om :slömningen hos-dem af.det gamla nationelt-liberala partiet, som befinna sig i en oberoende ställning; och män, sådana som Clausen, Höther Hege; Flor, Hammerich, Christensen och inånga undra,som intägiten framstående plats i kampen för Dåimarks nationella och politiska utveckling, ha tillräckligt visat, att de icke äro anhängare af den nuvarande ministårens förnyade helstatsexperimenter. Det är eltmisstag afinsändaren, då han anser det innebära något bevis på stor partiskhet från vår sida, att vi icke meddelat de förslag; som danska regeringen framlagt för ständerna i-Itzehoc, utan endast i korthet redogjort: för grunddragen till den al ministåren föreslagna nya. helstatsförfattningen... Det var . endast detta, som var betöeknande för ministårens ställning ipolitiskt Leh nåtionelt hänseende. Det var detta förslag, som man kunde befara att holsteinarne möjligen skulle vara sinnade att gå in på, till men för Danmarks frihet och oafhängighet. Dessa handlingar, om hvilka man kunde: förutse att de, så vidt bolsteinarne ej kände sig lockade al löftet. om .pärskammaren, skulle samt och synnerligen bli. sKåstade under ständernas bord, upptogo i: en,dansk tidning mer än tretton spalter och åtskilliga dagliga danska tidningar ha icke ansett sig böra meddela dem in extenso. Det är visst sannt att vi — såsom insändaren åntyder-— genom uteslutande af följetong. samt andra inländska och utländska artiklar skulle kunnat bereda a a TE a er få ET EA Pla