Aftonbladet – 27 mars 1861, sida 3

15. Konungen och de utländska fredsmäklarne. — Prinsen blir allvarsam. — Herr Elliots resa till Uddevalla. — Borgerskapets deputation. — Försoning mellan Gustaf III och prinsen af Hessen. : Under det de höga herrarne i Göteborg synade och vredo -på rikets angelägenheter från alla sidor, och magnaterna på börsen gåfvo sina vigtiga utslag öfver konungens propositioner, kan man vara förvissad att dessa angelägenheter icke mindre fingrades af hela landet och särdeles af ståndspersonerna och allmogen i länet. Man var just icke obenägen att anse konungen som ett slags gudomlighet, hvars höga natur ingifvit honom att inträffa i rätta stunden till Sverges och folkets frälsning. För att likväl beständigt kunna hålla sig uppe i denna exaltation, måste man jemt: hafva något att tala om, antingen om någon: olycka f r norrmännen eller någon ny för-. bländelse från den kungliga solen. : Och hvem kände, hvem fattade och be-: dömde nu detta förhållande bättre än Gustaf 1? Hvilken furste var välvilligare att gifva stoff till hyllning och förgudning! : Vid närvarande period ansåg han måhända denna lyftade sinnesstämning såsom ovilkorligt nödvändig för sina ändamål. Kanske var den så äfven på sätt och vis. Man bör åtminstone förmoda att det var af något bättre moliv än att blott vinna en tillbedjande popularitet inom allmogen .som han för sina smickrade undersåter tände det rökoffret att låta trycka och utsprida den; deklaration, som han tillställt prinsen, och der hela svenska folket fick läsa om den! i i beundransvärda kärlek och omtanke; . hvar-; med dess konung omhuldade det. De fingo!