Aftonbladet – 9 mars 1861, sida 3

vet högakta ära, dygd tt bibehål , . oMitt åliggande ärsatt bibehålla lugn och befreda :hvaroch :en: under dagarne, och det skall jag afalla krafter, som en-redäg man vaka förex tills jag det: ej mera förmår, då medvetandet af: uppfyllda pligter skall följa mig till olyckan, tiggarekojan eller grafven; och min, under några och trettio års embetsförvaltning, förslitna och uttröttade varelse, på ålderdomens dagar af bekymmer och sorger nedtryckt, åtminstone icke med förbannelse gå af skådeplatsen. Kuopio den, 14 April 808. Wibelius. Böverlyckan och tapperheten återförde den hska hären till de trakter den nyligen lemnat. Vikande steg för steg tillbaka för öfvermakten, var den Sandelska hären dock tvungen till ett aytt återtåg. Det fanns numerå icke något hopp jatt åhyo eröfra den terräng man förlorat. Var det då förvånände, att svensken Wibelius ansåg sig hafva slutfört sitt uppdrag, att han nu drog ig tillbaka?. Lemnande sin egendom till pris, följde.-han; den retirerande hären och tröttnade icke uti sina. åligganden, innan han lemnat den sista, koja. af sitt län... Utblottad på allt, inställde han sig nu uti sitt hemland. ; Den svenska regeringen upphöjde honom i adeligt stånd, med namnet: af: Wibeli; och utte jät: honom. en pension af 1000 rdr. bko. . sUtirSverge fortsatte Olof af Wibeli sin bana asom landshötding i Carlstads län... Med,samomtanka och redbarhet-ömmade han äfven rstädes för befolkningens. bästa, och då han Intligen, iår ;1813; hotad af synbara förebud till sag, nedlade sitt embete, följde. honom allas illfredsställelse, högaktning och tacksamhet. Den 1 Juli 1823 afsomnade han; något öfver GLår pmal Ehuru tvenne gånger gift, efter:emnade han inga arfvingar. Till ledamot. af. kongl. svenska: vetenskapsademien inkallades af: Wibeli år 18182. Den November 1824.höll grefve M. Rosenblad ett innelsetal, öfver honom inför nämnde akadeDet iär från. detta tal vi hemtat dessa nörre detaljer öfver honom. Landshöfdingen af Wibeli, ehuru icke af resg vext, hade: dock ett manligt utseende. I hans ogon lyste eld; kraft, förstånd och beslutsamhet. Det syntes ock. i. alla hans. handlingar. Han i ade något eget i sin skrifart. Den. var icke: cirklad; men klar, övertygande intagande; :och visade, likasom, hans förslag, en rik inbillningsoch nupplippingsförmåga sas I-sällskap var han. glad: och i umgänget in-. agande, och der: han var, spridde han alltid; sädjen kring sig. Han var af något häftigt emperament, men sällan. blef någon sårad, ej: on gång under honom lydande tjenstemän; men : m det någon gång hände, skyndade han alltid: ut lemna den oskyldige all upprättelse. i j ; i 1-g16 Bidrag til Cbristiern II:s Historie under ; rgtigheden.. Udgivne ved J. F. Siok. (Kjöbenh.: -Reitzel.) i Bland de konungar, som regerat i Sverge,! x det väl näppeligen någon, om hvilkens:; sende, karakteroch historiska personlig et man hos :oss)i allmänhet har så ringa och ofullständig kännedom som om Kristian ! fö Man Eänner honom i allmänhet blott; isom tyrannen, den af Stockholms blodbad så många undra grymma och blodiga i dlingar, brännmärkte. Detta är snart gdt det enda man vet eller bekymrat sig! om att veta rörande honom, och den rätt-! ätiga förbittringen har gjort sig gällande, . att. den skildring af honom, som dels! -erklig: patriotism, dels adelns.bat framkali at-och öfverantvardat åt kommande genetioner, har blifvit något ensidig. Kristian i var nemligen en mycket märklig och såom, psykologiskt subjekt i högsta grad in ressant-dubbelnatur; han nästan tyckes hu rit. sammansatt af två olika personligher: en ljus och öppen för alla goda intryck, mottaglig för stora ider samt rask och Jerf i att utföra dem, och en annan, mörk peb menniskofiendtlig,. svag och lättrogen, vilken blindt lät leda sig af ovärdiga råd-iivares I Danmark står numera: hufvudkligen den ljusare siden af hans väsen Jar och lefvande för fölkminnet.. Han ha:4e adeln och prelaterna och hatades hjert:gtaf dem. tillbaka, såsom den der ville ara en bondekonung. Haus: största fel såi om regent var att han ville gå före sintid och att han, liksom en del af terroristerna) :nder franska revolutionen, trodde sig kunna ned våld tvinga santiden att i hast gestalta sig efter hans hufvud. På.sådent sätt-ge I :omfördess förändringar, för hvilka tiden icke år mogen, helt tvärt och uten all förbere-) else samt med :en godtycklighet i afseende : å valet af medel, hvilken hämnade sig själf. ich. oaktadt. han: icke. egde nog kraft och thållighet-att-kunna:fullända nägontir å näste man dock vid en närmare granskning) seundra häns frihet från tidens fördomar). ch villfarelser, den omsörg för mennisko ätt och upplysning som uppenbarar ik ns talrika lagar. Hansopolitiska id var, it; de lägre. stånden skulle höjas, så att de unde bilda en motvigt niot.de högre: och et var äfven ur denna politiska synpunktj: om han nästah först af alla furstär omfat-: ade och befrämjade reformationen: Bön-. jernas,. lifegenskap upphäfdes. och genom oggranna och-skarpa bestämmelser betrygades de mot förtryck från herremännens! ida, . Genom, andra lagar sökte han sätta: a gräns för presterskapets öfverdåd och för-) erfvade seder. . Folkupplysningen bef de han genom en ny Piolördune förlär olor, förbättrandet. af lärarnes. ställning, i (skaffandet af. barbariska. skolstrafi, och ver för allmogens undervisning sörjde an, ithy hån beredde tilfälle för men gt 1ans barn alt få lära läsa och skritva. illa, hans. polisförordhingar gå ute på all efrämja sedlighet och göd ordning och): ärta. en gräns för: de högre -klässeftas ty-! ellösa tif Hela hans lagstiltning bär med it ord prägel afi en aktning för menmiskoitt; sön! var främmande för höns tid och) om. det ännu i sjellya yerket behöfdeg årundraden för. att.Afå erkänd. och allmänt illande. När det Itekats den danska adeln t störta honom, så lät den på Wibe ning. upj:bränna. alla hans lagar såsom sl. eliga för god polis och mente samtför oda seder.? Bör å frihet blef i rund. tillintetejord. Det dröjde bortåt 200 r innans dess fjettraråter I Axlelp :ampade i stoftet hvarje minnesmärke at ;hristian och lysfe hat och förbanuelse få