Aftonbladet – 9 mars 1861, sida 3

af hans lif: under landsflyktsperioden.. För: fattarenhar tillförene varit: dansko ciårgt :daffaires uti Holland och Belgien och har då begagnat tillfället för att i arkiver, samlingar och traditioner efterforska alla; min:nesmärken af exkonungens vistelse och förehafvanden: härstädes. I Den ort, der Christion II längst uppehöll sig under titl vistande i Nederländerna, var staden Lier i Brabant, icke långt från Antverpen, och man har der intill denna dag bevarat minnet af honom. Den gård han bebodde behål:er ännu namnet Het Hof van Denemärken? och författaren bifogar bland de vackra illustrationerna till sitt arbete äfven afbildningar häraf samt af den minnessten, som der finnes anbragt. Genom författarens framställning erhåller man en -klar öfversigt af exkenungens lif och förihållanden under denna tid (1524—1530) och de i bref och handlingar som i ett bihang ; meddelas, förekommer åtskilligt som är af intresse och betecknande för Christians per;sonlighet och för det spända förhållande, i i hvilket han befann sig till regentinnan i (Nederländerna, Margaretha af Österrike, som . hyste starka ohlipsthuier mot honom och utjövade en icke obetydlig inverkan på Carl V:s beteende emot sin svåger. Författaren, hvars stil är enkel och behaglig, uttalar såsom dansk.den tanken, att dessa minnen och handlingar vittna derom, att Christian i ; många af lfvets förhållanden var god och trofast samt dansk till sinnelag och han dröjer med en bitter känsla vid föreställnin:een cm huru mycket skulle vunnits för Danmarks sjelfständiga rent nordiska uti veckling, om-denna furste, sedan passionerna blifvit utträde i motgångens skola, blifvit ,bevarad åt Danmark. Bland illustrationerna finnes ett porträtt af Christan från den tid, som här är i fråga samt åtskillga facsimile. i Den bekante ryske författaren Iwan Golowin utger på franska språket under titeln: La Russie depuis Alexandre IIS ryska bref, laf hvilka redan sex utkommit. För attbeteckna hans politiska ståndpunkt anmärka ivi, att han fordrar en konstitution för Ryss stand och alldeles icke är belåten med den jnuvarande regeringens skarakter, hvars utsmärkande drag han anser bestå uti, att ge lysande löften, men ej hålla dem. Hans Kritik öfver personer och förhållanden är ganska bitande. Vi meddela här ett par prof på hans framställningssätt: I Den nyttiga örfilen. Då passtrasslet under kejsar Nikolai tid var i LÅ isitt högsta flor, skulle en fattig österrikisk handt;verkare återvända till sin hemort. Han hade öpt sig biljett på ångfartyget och begaf sig till olisen, för att erhålla pass. Han fick der det esked, att han måste komma igen, och dag efter dag hörde han aldrig någotannatsvar. Alla ;hans föreställningar och böner gjorde intet initryck på tjenstemannen. Då fattade handtver; Karen ryssen i kragen och frågade ännu en gång: Tänker ni ej ge i re pass?4 — Nej !4 I amma ögonblick fick ryssen en kraftig örfil. tta dagar satt österrikarn ifängelse, icke för vörfilens skull, utan derföre att han ej ville erikänna, att han och icke tjenstemannen fått densamma. I Ryssland förlorar nemligen hvarje tatens tjenarc af denna rang sin plats, då hans ärad blifvit på detta sätt kränkt. Saken blef nedItystad, sedan den slagna ur egen kassa betalt kostnaderna för passet. I Kort tid de-efter skulle pianisten L sky hemta itt pass. Kom igen om tre dagar, blef tjenstemannens svar. Det kan jag icke. — Hvad! Itror ni, att vi endast ha eratt göra med? Packa ler er väg! I.stället att gå sina färde, steg pianisten ett steg närmare och frågade med hotande röst: Vill ri, att scenen med den österrikiska arbetaren skall förnyas, och det nu genast? Dessa ord utöfvade en magisk verkan, passet var i blinken färdigt. L . sky hade många bekantskaper och berättade oförbehållsamt sitt ufentyr. Följden blef, att tjenstemannen bekom sitt afsked. Men han gifte sig med en inflytelserik mans dotter och fick snart en annan tjenst. i De ryska tjufvarna. I Man anser vanligen Petersburg för den osäkra ste stad i Ryssland, men Moskwa är ännu fTjenarne stjäla af sin husbonde hans mjölk, ägg och kött, och skaffar man sig en föreståndare För dem, så gör han gemensam sak med dem. fOm man också hade argusögon, skulle man knappt kunna förhindra, att allt försvinner, som cj.är täggfast. Isynnerhet är stölden a ok så väl rganiserad, att det ej finns någon bot-deremot. För. någon tid sedån inträdde er främling i en fikodams tambur och lemnade en, bred s; som damen dagen fi ule. ha: för t. martjenaren. går in med näsduken. och oden rämmande är försvunnen med, alla skinnplag: en, innan värdinnan hunnit. förklara, att; hon ivj förlorat någon näsduk: Ett annat fruntimmer upptäcker, då hon skall. gå till sängs, en tjuf Ivakom. fönstergardinerna. Hon finner sig: och Fopar: Det finns. ej.något vatten i tvättkannan. Kammarjungfrun kommer in. med vatten; men !et förklaras vara för, orent och drängen. måste emta upp annat. vatten., Nu först röjer den ber jertade;qvinnan-tjufven, som gripes och bindes. I Mar stjäl kyrkljusen, man, stjölstängerna ijerntaketen, med -ett ord, mans stjäl allting. -Förmyndare: bestjäla sina: myndlingar, skollärarne, nardärjungar. En ryss. hade uppfunnit en meanismy hyarigenom ett klockspel sättes i gång, kx snart en dörr eller, ett fönster: vidröres. Säer för tjufvar, insomnade han lugnt hvarje natt. ågra dagar derefter var hans : mekanism. borttulen: 4 A ut — Veterekapernas i Tyskland kistoria. Den koneng Max af Bayern stiftade historiska koit i Munchen har bland andra lärda arbeten tistaltat förfättandet af en: Geschichte der