Aftonbladet – 2 mars 1861, sida 3

Icke blott..den; unga stammen, äfven be prövade män egnade honom sin aktning. 193 kunde; t.; ex. generalen: grefve Aminoff Jännu långt derefter icke glömma gossen, I lett af de offentliggjorda brefven till Sehwerins fader, ber Aminoff. denna enträget: att I såsom minne erhålla sonens porträtt och lofvar att uti sin park uppresa en minnesvård åt honom. Han var, säger en måhända partisk domare — hans egen fader .— beundrad af alla som sågo honom, tillbedd af dem som stodo under hans befäl. ; Wilhelm vy. Schwerin var svensk till börden... Om man dock någonsin iett land kan göra anspråk på medborga:erätt, så är det väl, då man ÅR vid, dess försvar, blöder dess torfva röd, då man gifver det bästa man eger — sitt lif. Derföre hörer Wilhelm v. Sehwerin äfven Finland till. Utur den i Geijers samlade skrifter tryckta sången :till hans minne, låna vi den sista versen: Hvar är den stilla grafhög, som fått dölja Hvad mod och ungdom skönast kalla ? Jag ville. den med vårens rosor hölja, Som blomstra kort, likt dig, och hastigt falla, Och vattna dem ur flodens klara bölja, Som flyr så fort som menskolif bortsvalla, Och sjunga der för ynglingar i Norden Hur ljuft det är att dö för fosterjorden. a Nordisk. Universitetstidskrift. Bjette årgångens första häfte. Det nämndes för ett par dagar sedan i vårt blad, att detta häfte nyss utkommit i Köpenhamn. Då det emellertid, i betraktrahde af beskaffenheten af de medel för de litterära förbindelsernås underhållande, som innevarande årstid stå till buds, efter vanligheten torde dröja länge nog innan detsamma blir härstädes tillgängligt, meddela vi efter en dansk tidning följande öfversigt af häftets innehåll, så mytket hellre som man synes häfva medelst detta häfte i viss mån infört tidskriftens verksamhet uti en n riktning, åtminstone hvad den danska afdelningen angår. Det visar sig af förordet — heter det i den danska tidning vi citera — att man med detta Häfte afser att begyinn, icke endäst en ny årgång, utan en helt ny era för tidskriften, hvarigenom de tre skandinaviska systerrikena på ett mera omedelbart sätt kunna föranledas att göra bekantskap med hvarandras egendomligheter, i det man vill försöka att lemna jemförande framställninär af enahanda kulter eller samhällsförhålande i alla tre rikena, så som det utvecklat sig inom dem mera likärtadt eller olikartadt. Såsom ett upplysatide exempel på hvad som åsyftas, öppnas häftet med två afhandlingar af denna beskaffenhet: Nordens Universiteter i Fortid og Eremtid äf professor Martin Hammerich, och De nordiske Rigers Stridskröfter af kapten S.-Ankjer. Den första af dessa afhandlingar äricke afslutad och den redan införda delen kan egentligen betraktas såsom ett slags inledning, i hvilken författaren skildrar universitetsväsendets uppkomst i allmänhet och närmare berörer förhållandena vid medeltidens äldsta och mest berömda universiteter. det i Bologna och det i Paris; dröjände författaren, vid omför mälandet af det sednare, naturligtvis förnämligast vid den roll, som studerande från de nordiska rikena der spelat under den långa tid då vi här hemma icke hade något universitet. — Kapten Ankjers afhandling är hufvudsakligen afstatistisk natur, i det den) lemhar en öfversigt af de nordiska rikenas armåstyrka samt redogör för det sätt, hvarpå inanskapet anskaffas. Författaren kommer till det resultat, att de tre nordiska rikena tillsanimans bjuda öfver en Krigsmakt till). lands, som på fältfot torde kunna bringas upp till omkring 120,000 man. Af dessa utgör Danmarks armå den proportionsvis största delen, nemligen 60,000 man. Norge och Sverge hafva väl, absolut taget, en större folkmängd än Danmark, men kunna med anledning af deras områdens vidsträckthet, icke lemna ett så stort procenttal af befolkningen till hären. En sammärsatt svensknorsk komit för försvarsväsendets ördnande, antager emellertid 2 procent af befolkningen såsom en-.passande utgångspunkt. Genomföres denna -plan; skola de förenade rikenäs styrka bringas upp till omkrin 108.000 man, hela Skahdinaviens alltså till 168,000 man, hvilket blott är 12,000 man mindre än den. styrka (180,000), som för alla tre rikenas :befol ning skulle motsvaraj Danmarks :60,000 mans Till denna försvarskraft bör ytterligare läggas marinen, som emellertid i alla tre rikena befinner sig i ett öfvergångstillstånd med anledning af ångans uppträdande i örlogsväsendet, så att det för handen varande styrkan icke kan anses såsom den normala, men författaren fäster uppmärksamheten dera — med rätta, säger: den:; danska..-tidningen — att :.denm skandinaviska norden är i besittning -al: ett utaf hufvudvilkoren för en stark och duglig örlogsmarin, nemligen en talrik och atmärkt handelsmarin, hvars sammanlagda drägtighet, 560,000 kommersläster, icke obetydligt öfversliger Frankrikes . omkring i00,000 läster, och lemnar Preussens inemot 180.000 läster långt bakom sig. Författaren framhåller emellertid, ått i bredd med en duglig här och flotta, måste folken söka en vigtig. garanti för. sin oafhängighet i en folkbeväpning, som gör hvarje väpenför man vapenöfvad och t stånd at i farans stund sluta; se fll don åktfiva armen. 4 HET