Aftonbladet – 2 mars 1861, sida 3

I minnet från tidigaste barndomen ser jag liksom vålnader af bohaget uti dessa rum: högkarmade, rikt skulpterade stolar, målade i himmelsblått och klädda med bredrandigt räsdemor, skiftande i regnbågens alla färger... trehörnade:sbordisoch :kupiga draglådor (byråar) med upptornade RR af indiska urnor, perlemor-, ebenholtzoch sköldpaddslådor, tekanistrar och sjöskumspipor... ett skyhögt valnötskåp och slagbord, måladt i samma färg som stolarne och soffan i det yttre rummet eller: förmaket, -som emellan fönstren egde en spegel med ram af blått glas och ebenholg.Vi följa nu det äkta vifvet, såsom det hette på: den tideris språk... De hade redan på förhand uppgjort-en karta öfver sin blifvande verksamhet;-och vi få framdeles se huru de fördelade göromålen: Ehuru frieriet och förlofningen brådstörtat och således något erinrade om förfädrens raskhet i handling och begär att skyndsamt rycka åt sig den efterlängtade frukten, gick eremot den äkta färden, om icke just sakta, fminstone långsamt sluttande, ty densling: rade sig genom nära ett halft sekel, rikt på romantiska tilldragelser, vexlande mellan storm och sölsken. Detta hus skall äfven för oss blifva den hvilopunkt, dit vi, efter de olika tidsoch karaktersskildringarne, återvända, Nå, min skatt, sade den nygifte mannen, icke obenägen att erhålla beröm, hvad säger du om det här?X Med en rörd blick räckte den unga husttun handen åt sin make: Jag är fattig och kommer till ett verkligt öfverflöd, men ingenting, som en husmors pligt kan öfverse eller hennes vilja kan uträtta, skall försummas.