Aftonbladet – 22 februari 1861, sida 3

neugt gagn Ior losteriand och Konung. : F. d. officer. UTRIKES, DANMARK. Berl. Tidende säger i anledning at ryktena om en ministerkris, att angående den vigtiga frågan om den tyska striden visserligen olika meningar varit rådande inom ministeren, men att de icke varit af prina egenskap och att det nu råder den fullständigaste enighet mellan kabinettet: medlemmar i afseende på den väg man skall gå emot förbundsdagens sednaste beslut. Härjemte berättas att holsteinska ständerna snart skola blifva sammankallade och att ministeren i tisdags skulle för konungen framlägga sin plan. Under stormarne den 10 och 11 dennes har en mängd fartyg strandat på danska kusterna. Dannevirkeföreningen har uttalat sig för Å Holsteins skiljande från Danmark och derjemte yttrat sig beklagande öfver att Dand mark ej antagit den en gång erbjudna, på nämda bas hvilande alliansen. FRANKRIKE. Konferensen i den syriska frågan skulle sammanträda i Paris den 20 dennes. I den Bonaparte-Patersonska rättegången har familjen Patersons käromål blifvit ogilladt, och kärandena blifvit dömda att ersätta rättegångskostnaderna. ENGLAND. Interpellerad i underhuset rörande Englands och Frankrikes förhållande till hvarandra, afgaf lord John Russell ett svar, hvilket desto heldre bör framhållas, som tele-. grafen ej omnämt detsamma och äfven pariserbladen i sina redogörelser för parlamentssessionen den 5 dennes med tystnad förbigått detsamma. Den engelska utrikesministern undvek att direkt besvara den framställda frågan och åtnöjde sig med att meddela, att Frankrike och England voro fullkomligt ense i afseende på nonintervention i Italien, men tillade dock betydelsefullt, att England stode i nära förbund och förtroende med Europas öfriga stormakier, samt att det, ifall en fråga uppstode, hvari Frankrike hade orätt eller, stödjande sig på sin militära öfvervigt, skulle tänka på inkräktningar, ämnade ingå förbund med dessa andra makter, för att bekämpa Frankrikes planer. Bland straffångarna i Chatham utbröto nyligen allvarsamma oroligheter. Tusen at dem vägrade begifva sig till sitt arbete, ville mörda öfveruppsyningsmannen, försökte sticka eld på fängelset på flera punkter, sönderslogo alla möbler samt bröto sig in i arkivet och förstörde en stor mängd fänglistor och andra handlingar. Då den vanliga bevakningen var för svag att få makt öfver dem, blefvo omkring 500 marinsoldater re: qvirerade. De drefvo fångarha med fälld bajonett, utan att lossa ett skott, tillbaka i deras celler, så att ingen lyckades undkomma. Undersökning är anställd. Anstiftarne komma att dömmas till kroppsstraff och att insättas i cellfängelse: Enligt officiella uppgifter ha under sistlidet år 1056 eldsvådor förefallit i London, ett icke ogynsamt förhållande mot föregående år, om man tår det ökade antalet hus och fabriker i betraktande. 34 persöner omkommo vid dessa olyckstillfällen. ÖSTERRIKE. Angående författningsreformerna itinehåller SWiener-Zeitung för den 14 dennes en redogörelse, hvars väsendtliga innehåll är följande: Landsstatuterna och riksvåds-statuterna befinna sig redan under tryckning. Landtdagarna erhåll temligen utsträckta rättigheter och ett betydligt antal medlemmar, Å Galizien och Böhmen nära 250 medlemmar, det minsta kronlandet 20. Landshauptmanden utnämnes af kejsaren bland landtdagens medlemmar. Valen ske efter korporationsTintressen. BSjelfskrifne medlemmar äro enI dast biskoparne, universitetens rektorer och b , . ERE för vetenskapsakademien. — iksrådet består i andra curian af 350 af landtdagarne kretsvis valda medlemmar; Den första curian sammansättes af stora fideikommiss-egare, kyrkans, statens, vetenskapens och konstens utmärktaste representanter, och alla dessa väljas på lifstid. Riksrådet i sin helhet skall förhandla öfver de -T enligt 2 art. af Oktober-patentet under detj samma hörande angelägenheter. Ärender, Å hvilka förut behandlats gemensamt för de licke-ungerska länderna, behandlas af riksrådet med uteslutande af dess ungerska medÅ lemmar. Riksrådets och landtdagarnes förhandlingar äro offentliga; båda ega propositionsrätt.. . Pest-komitatet har i afseende på ungerska Tlandtdagens inkallande beslutit, att 1848 års vallag skall läggas till grund för valen, emedan alla mot densamma stridande bestämI melser i inkallelse-ediktet äro olagliga. ÖfTvergespannerne ha!va, församlade till en konferens, förklarat sig emot skatternas utj tagande utan landtdagens bifall samt mot att sända representanter till riksrådet, Emot befolkningens i Agram vilja har