fråga, om någon kommer att spela forte fina i det hua, -dit--hansär bjuden: Fn anowsky köpte en orgel åt honom, :hvil ket utomordentligt gladde honom. Men taskspelare tyckas intressera honom mera. än någon kan begripa... Då en sådan cn gång förvandlade en i en näsduk invecklad penning till en. fjäder, gjorde detta så stori intryck på imam, att han förklarade att blotta minnet af detta konststycke förströdde hans tankar till och med under bönen. Det oaktadt, tillade han, skulle jag ha låtit hänga honom, om man fört honom inför mig i Veden. I Kaluga väckte en kräfta, den första han sett i sitt lif, hans afsky i högsta grad. Hållande henne i sin hand, betraktade han henne uppmärksamt, till dess hon med klon orep ett af hans finger. Han kastade då henne från sig, men fortfor att noga betrakta henne. Då han fick se hennes sätt alt gå, blef han ond, sparkade henne ifrån sig och befallde Khadschis, en man i hans svit, att bära ut henne ur rummet. Det drog länge om, innan han hemtade sig från den obehagliga känsla som kräftan törorsakat honom. Jag har aldrig sett ett så otäckt djur, sade han; och om jag ville föreställa mig djefvulen, så vore det i-denna skepnad.? Till en början deltog han mycket i sällskapslifvet och tyckte om baler, ehuru han ogillade de europeiska frackarna, äfvensom damernas bara skuldror, ty detta sistnämnda är en frestelse, som en dödlig man är lör svag att åse, säger imam. Han tyckte äfven om teatern och isynnerhet. baletten: men så många obeslöjade qvinnoansigten 2jorde honom förlägen, och han upphörde närt med sina teaterbesök. När han nu. blir bortbjuden någonstädes, frågar han om der äfven äro fruntimmer. Om svaret är jakande, afslår han bjudningen. Hans reiigion lär honom, säger han, att sky obeslöjade qvinnor. Men han är ej bigott häri, och är ganska villig att inlåta sig i diskussion härom. Den fångne imam väcker ännu någon nyfikenhet, men denna håller på att hastigt förgås, och snart skall man lika litet tala om eller tänka, på honom som. på Timur Mirza eller Abd-el-Kader.