Aftonbladet – 14 februari 1861, sida 2

räd, vid hvilket var fästadt ett papper med orden : Arbetaren-soldaten Garibaldis päronräd. Här är en milanesisk målare vid namn Zmecoli, som hitkommit för att måla ett porträtt af Garibaldi, men denne förunnär nonom endast några minuter med långa mellanskof;generalen, som alltid finner porrättet tillräckligt fullbordadt och likt, vill icke sitta Mera. Den olycklige målaren är förtviflad. Första dagen voro vi. tolf till middagen vid ett bord, som högst kunde rymma sex kuverter; generalen satt vid ena bordshörnet, der han nätt och jemnt hade plats för sin tallrik. Du skulle föra -en mager diet på Caprera, min kära vän, och jag försäkrar dig att bordet ej prunkar med kristaller och sillfver; små, simpla krogglas, knifvar af alla slag, skedar af. gul komposition, tallrikar af fayence; så ser servicen ut. Första aftonen fick Garibaldi mycket ondt i örat af drag; jag lät sätta ett plåster på kindbenet, och jag tillbragte natten på en soffa vid dörren till hans rum. Följande dågen steg han upp såsom vanligt med huf-. vudet ombundet och gick ut kl. 5 på morgonen. Ett stort företag är nemligen i görningen på Caprera, man tänker utvidga Garibaldis -hus. Ofverste Deideri har från Genua fört med sig en liten ritning, som en enda murare från Maddalena fått i uppdrag att utföra. Man grep genast verket an, och Garibaldi har börjat uppföra en mur j ruinerna efter en väderqvarn, hvars grundmurar han för flera år sedan uppförde. Jag bevittnade ett skådespel, som jag aldrig i hela mitt lif skall glömma. Denna hand, som bar frihetens fana så högt vid Varese, Como, OCalatafimi, radade nu up sten efter sten i den tillämnade muren oci omgaf dem konstmässigt med murbruk såsom den simplaste murare. Hör på, hr general, sade byggmästarenmurarenmurbrukskladdarenentreprenören , det der vidkommer mig, och det är mera ert göra att föra krig än att mura. eDu har, min själ, rätt,. jag skall köra fram sten.? Och, min bäste vän, i mer än en timmas tid såg jag generalen med skottkärra framskaffa a a ne ee att jag ej kan ljuga. och att. jag icke-har någon fördel af att hos dig ppväeka en Deo dra hvarpå du så ofta visat, prof; men denna i all sin. enkelhet så stora, så naturliga, icke på effekt beräknade handling förtjenar omtalas, och jag räknar på att du skall göra det. Den 28 Jonuari. Ångfattyget har ännu ej anländt, oeh jag begagnar mig häraf för att tillägga några rader Garibaldi är bättre, och någon bulnad har ej blifvit af, såsom jag fruktade. Jag uppträder såsom. familjens läkare: jag har nyss bränt en liten spikböld, som Menotti hade på halsen; och kan du väl tro att jag såg generalen vid: .denna. operation darra såsom ett barn, -han, som nyligen sände sin son midt i handgemänget allestädes der det behöfdes strida och dö under Italiens fana. Posten här nyss anländt från Genua; en stor mängd bref öch ej så få tidningar; generalen vecklar ut SDiritto; man visar honom Illustrated London News, som Har hans porträtt, hvilket, inom parentes sagdt, icke är likt; foneralen anmärkte det sjelf. Jag har icke talat ett enda ord politik med dig, och utan tvifvel skall allt mitt sladder förefalla dig enfaldigt; men saken är den, att hvad som mest förvånat mig på Caprera, der jag tillbragt fyra dagar, är att man ej talat ett enda ord politik, nej icke ett enda ord. Cavours namn har: ej ens blifvit nämndt. Medgif att det ligger en sann storhet i denna tystnad, i denna förbehållsamhet hos en man, som har så mycket att förtälja om det förflutna, så mycket att uträtta i framtiden! ... Farväl! Riboli. P. S. I samma ögonblick jag går ombord på ångfartyget, får jag ett bref från generalen, hvaröfver jag känner mig öfver all beskrifning lycklig; jag bifogar en afskrift åt dig, på det du må se hvilken finkänslig het bor i denha stora själ.t Caprera den 28 Januari. Min käre Riboli! ! Genomträngd af tacksamhet för den ömma omvårdnad ni slösat på mig under er korta vistelse på denna ö, ber jag er mottaga ett tillgifvenhetens ord af er ! G. Garibaldi. Do frivilliga skarpskyttekårernas etaällnins till ctatemakterna.