Aftonbladet – 6 februari 1861, sida 1

ers utrymme). Under 7: smynt införes dstryckeriet, Stora Nygatan N:o 21.1 STOCKHOLM den 6 Febr. Utrikes korrespondens. (Från Aftonbladets korrespondent.) Berlin den 28 Januari. Våra kamrars debatter ha, egentligen att tala, ännu ej börjat. Det har väl förefallit diskussioi i herrehuset. om svarsadresser, men den har ej varit af synnerligen stort intresse. ..De feodala ha handlat på sitt vanliga sätt; de ha framställt ett adressförslag, hvari de utur konungens trontal. och andra tal. vid föregående tillfällen citera de yttranden, som passa i stycke för dem, men deremot uteslutit .de ställen, som. gåfvo dessa yttranden deras verkliga, liberala betydelse. Hela detta ultrakonservativa manifest är stäldt till.en imaginär konung, sådan de feodala vilja.ha honom, men som ej längre finnes i Preussen. De nya medlemmarne i herrebuset, nemligen. den lilla skara som utnämndes i sistlidne November, försökte förgäfves att få liberala amendementer införda i adressen. Alla dessa förkastades af den feodala majoriteten... För att giva er ett begrepp om den oblyghet; som de preussiska junkrarne ånyo ådagalagt vid detta tillfälle, är det nog att anföra ett yttrande af den erkefeodale. regeringspresidenten i provinsen Pommern; hr von Benft-Pilsach: Han yttrade, att sedan herrehuset med ledsnad ja. tit förmå. sig att samtycka till att deltaga i grundskatten (härvid är att anmärka, att detta löfte ännu ej gått i fullbordan), återstode mellan ministeren och herrehuset endast tre -tvistefrågor, i det att mihisttren villestillåta procenteri; göra det lättare för frånskilda makar att gifta om sigsämt berättiga judarne att innebafva Offentliga embeten. Men detta kan endastgagnwjudarne, icke den preussiska nationen !.. I herrehuset finnas några få polska -medlemmar. Dessa föreslogo äfven ett amendemeöät, som-gick ut på att vinna erkännände åt den polska mnationalitetens rättig heter. Det förkastades af hela huset utom polackarne. Dessförinnan vexlades:ganska skarpa örd mellan polackarne, hvilka åberopade wienerfördragen och de förmentaigarantier. som gifvits af konungarne. i Preussen, samt inrikes ministern, som med ytterlig skärpa tillbakavisade dessa: anspråk. Grefve Schwerin förklarade, att hvarkenfördragen eller: de kungliga löftena innebure någonting af det, hvarpå polackarhe nu gjorde anspråk; han beklagade vissa förvaltningsmissbruk i provinsen Posen, samt att han skuHe se till, att dessa -missbruk-andanröjdes, men att om polackarne ville vara en .stat i staten och. styra .sig sjelfva efter särskilda lagar, skulle de aldrig vinna sin önskan; hvilken stode i :strid-med konstitutionen och landets lagar. Denna inrikesmimisterns förklaring har gjort ett visstuppseende. —— Den drabbning; som polackarne ämne leverera i andra kammaren, skall sannolikt bli ännu hetare: För öfrigt trot man sig varsna en hemlig agitation i provinsen Posen, hvilken måhända står i samband med rörelsen i Ungern, Men man kan förutse, att om utsigterna till fred på allvar bekräfta sig i Halien och grefve Cavour lyckas. få anfallet på Venetien instäldt, skola ungrärne och polackarne hälla sig lugna. Förra veckans stora fråga är finansministerns till andra kammaren ingifna 1861-års budgetförslag, hvilket visar en brist: af 7,097,929 thaler, hvilken visserligen betäc kes genom öfverskottet å den för förra året beviljade utomordeatliga krediten, genom den ökade grundskatten (hvartill det likväl ännu ej är säkert att herrehuset samtycker) samt genom den andel, som kommer på skattkammaren, men i alla fall är det dock ensbrists Den allmänna meningen är missbelåten meä-detta försämrade tillstånd i de preussiska finanserna, hvilka fordom varit namnkunniga för sin soliditet. De HKberala tidningarne ha beräknat, att statsutgifferna från 1849 växt från 912; fill 1404 millioner, d. v..s. ökats med 48,600,000 thaler, eller 53 procent. Aldrig ha de så hastigt stigit som i den nu föreslagna budgeten, hvilken visar en ökning i utgifter af mer än 10 millioner utöfver förra årets budget. Såsom man lätt kan förstå, är det ktigsbudgetensom mest bidragit till denna förhöjning, och man börjar oroa sig för framtiden. Från 1851 ha de ordinarie utgifterna för armån och flottan stigit från 25 millioner fill 38!,; millioner, således med 13, millio rer eller 50 procent. Från 15858, d. v. 8. från regentskapets införande, ha siatsutgifterna i sin helhet ökats från 72vg till 82, millioner thaler, eller med 10, millioner, .samt utgifterna för armen och flottan med 10:, millioner tbaler. Ökningen i utgifterna har således helt och hållet kommit arvun och flotten till godo. vr 48351 utgjorde militärutgifterna 43 procent af alla stätsutgifterna, är 1858 46,9 procent och år 1861 utgöra de 52,4 procent. Man har vidare beräknat, att det. skulie behöfvas 14 år för att betäcka statsbristen acrN RT —A AA förnuftiga. Söta fröken, förlåt gamla Anna, som så sladdrar. Kanske fröken inte jer tid att läsa t. Siktmiölet är präktist. och fåolarne skrika