Aftonbladet – 2 februari 1861, sida 3

derförutan beständigt hade måst förblifv: aflägsnade från hvarandra. rBeträffande öfverheten: Muraren är e1 fredlig undersåte under den borgerliga mak ten i det land, der. han bor och arbetar och bör aldrig låta förleda sig till samman ; gaddningar och konspirationer mot folket: ifred och välfärd, ej heller uppföra sig pligt ;stridigt ot de lägre myndigheterna. Ty iksom ::::. blodsuigjutelse och förvirring alltid vari ssvdliga för mureriet, så hafvr lockså sedan gummalt konungar och fursta: i varit benägna att uppmuntra skråets med. lemmar, för den fridsamhets och trohet: skull, hvarigenom de med handling veder lagt sina motståndares förtal, och att be fordra brödraskapets ära, hvilken alltid blomstrat i fredstider. Skulle derföre en broder vara en upprorsmakare mot staten. så bör han icke styrkas i sitt uppror; dock bör man hysa medlidande för honom så. som för en olycklig man. Ja, om han icke är öfverbevist om någon annan förbrytelse, och ehuru det trogna brödraskapet bör och måste ogilla hans uppror samt icke får ingilva den bestående regeringen någon misswunke eller någon grund till farhågor, så kan detsamma dock icke stöta honom utur logen, och. hans förhållande till den blir orubbadt.Det bör anmärkas att konstitutvionsbokens sednare redaktion har förändrat denna sista sats och i sjelfva verket utstöicr upprorsmakaren ur logen. Beträffande logernas inrättning. De personer, hvilka motUagas såsom medlemmar i en loge, böra vara goda och redliga män, friborna, af mogen och förståndig ålder, inga lifegna, inga qvinnor, inga osedliga och anstötliga menniskor, utan med godt rykte. Beträffande brödernas förhållande inbördes a) I logen. I bören icke göra eller säga något, som kunde. förolämpa eller hindra ett fritt och otvunget umgänge. Ty detta skulle störa vår endrägt och ftillintetsöra våra lofliga afsigter. Derföre får ingen fiendskap, inga stridigheter bringas mom logens dörr, och än mindre någon tvist m religion eller nationella olikheter eller utsförfattningar, då vi såsom murare bena blott den ofvannämnda allmänna religionen; äfven tillhöra vi alla folk, tungomål, munarter och språk; äfven äro vi afgjordt emot alla statshvälfningar, såsom de der ännu aldrig befordrat logens välfärd, ej hkeller någonsin skola-göra deta —b) Utom logen. I--bören helsa hvarandra på ett vänligt sätt, efter den anvisning I skolen erbållag inbördes kalla hvarandra bröder, öppet vexelvis undervisa hvarandra, såvida det .befinnes tjenligt, utan att blifva bemärkta. och belyssnade, och utan att den ena, förhäfver sig öfver den andra, eller uncanhåller något af den ektning, som borde bevisas. hvarje broder, äfven om han icke vore murare. Ty ehuru alla murare, såsom bröder, stå med hvarandra på samma linie, så borttager dock mureriet från ingen något af den ära han förut hade; utan det ökar tvertom ännu mera hans ära, isynnerhet om han har gjort sig väl förtjent om brödraskapet, hvilket måste bevisa ära åt den, som äras. bör, och undvika dåliga seder. Slutligen bören I i alla stycken öfva broderlig kärlek, som är detta gamla brödraskaps grundoch slutsten, sammanhållande kitt. och berömmelse, på det att alla må finna mureriets helsosamma inflytande, såsom alla: trogna murare gjort ifrån verldens begynnelse och skola göra ända till verldens ända... Amen, så bör det vara! Och fullkomligt i samma anda af den renaste mensklighet och menniskokärlek är också den liturgiska ritualen hållen: blott mera bildrikt, lakoniskt och närmare sammanväfdt med logebruken. Några exempel, tagna ur BSarsena eller ten fullkomliga byggmästaren (första uppagan 1816, sjette 1851), må tjena till bekräftelse. Ur lärlingarnes katekes. Fråga: Hvad söker ni här? Svar: Att öfvervinna mina lidelser, lära nig styra min vilja och göra nya framsteg mureriet. Fr.: Hvarföre blef ni frimurare? Sv.: Emedan jag vandrade i mörkret och önskade se ljuset. Fr.: Hvad betyder detta ljus? Sv.:. Kännedomen och sammanfattningen xt alla dygder; också är det en symbol ut verldens stora byggmästare. Frs: Hvad gaf man er? Sv.: Man gaf mig ett hvitt förkläde, et! var mansoch ett par fruntimmershandskar S samma färg. Fr.: Hvad betyder detta förkläde? -Sv.:. Det är en sinnebild af arbetsam:eten. . Den hvita färgen tyder på renhet hjertat och sederna. Fr.: Hvarföre gaf man er hvita handskar? Sv.: För att lära mig, att en murar Idrig-bör orena sina händer genom oreni andlingar. Fr.: Hvarföre gaf man er frunlimmersandskar? Sv.: För att lära den upptagne att man vörsälska sin maka, och att man intet ögonNlick, utan att handla orätt, kan förgäta :enne. Ur gesällernas katekes. Fr.: I hvilken irakt är er loge? Sv.: I österlandet i Josaphats dal, på en rt, der frid, sanning och enighet herrska. Fr.: Hvad har den för en gestalt? Sv.: En aflång fyrkant. Fr.: Huru lång är den? Sv.: Den räcker från öster till vester. Fr.: Huru bred är den? Sv.: . Dess bredd sträcker sig från söder ill norr. Fr.; Huru hög är den? Sv.: Otaliga alnar hög. Fr.:Huru djup är den? Or 0 TÄnAR Lopta TE RE see BE EET