Aftonbladet – 31 januari 1861, sida 2

lossande; men den tid som derigenom skulle besparas vid rensandet af pumparne och pumphålen, skulle säkerligen ersätta det mer än tre till temfaldt och skulle icke sätta lif och egendom i fara. Fartyget Moodkee hade hundra tons barlast då det lemnade Hull, och vid ankomsten hit hade det icke mer än 60 å 65 qvar. Sand såsom barlast förer dessutom den faran med sig, i fall det kommer vatten i skråfvet, att den af vattnet småningom sköljes öfver på läsidan, och kapten Braithwaite tillskrifveri detta afseende fartygets och manskapets räddning den omständigheten, att det fartyg han förde var försedt med ovanligt Högt kölsvin, hvilket hindrade den nämnde omständigheten att inträffa i någon högre grad. — Följande strandningsolyckor berättas i Göteborgsposten för förl. tisdag: Natten till sistl. lördag strandade på Nidingen skonerten Juno, förd af kapten J. M. Melen, hemma i Kalmar, stadd på resa från Newcastle till Landskrona med stenkolslast. Kaptenen och besättningen, tillsammans 8 man, begåfvo sig i skeppsbåtarne för att söka uppnå land, och anlände slutligen, efter flera timmars rodd genom drifisen, till Malön, der de måste qvarstanna ett dygn, tills de bemärktes af lotsar från Onsala, hvilka bergade och förde dem i land. Fartyget är fullt med vatten och blir troligen vrak. En annan strandning, men med lyckligare utgång, egde ungefär samtidigt rum vid Tistlarne. konerten Artagnan, förd af kapten John Pettersson, hemma i Oscarshamn och på resa från Middlesbro till Stockholm med jefnlast, stötte nemligen på grund vid Tistlarne under den starka dimma, som rådde vid ofvannämnde tid. Fartyget öfvergafs af besättningen; men sedan dimman gifvit vika, observerades dock af de i båtarne roende, att fartyget kommit loss och åter flöt på vattnet, hvarföre de skyndsamt återvände ombord. Af en fiskarelots infördes fartyget derefter till Wargö och fortsatte sedan resan till Stockholm. — Rörande beväringsmönstringarne i riket år 1860 meddelar Posttidningen följande utdrag ur sundhetskollegii berättelse: 7 Sundhetskollegium har till K. M:t öfverlemnat sammandrag af de till kollegium från vederbörande läkare inkomna rapporter öfver år 1860 förrättade läkarebesigtningar å beväringsmanskaa i riket, hvilket sammandrag är fördeladt uti ifogade tvenne tabeller, redovisande n:r 1 för besigtningarne af årets första klass och n:r 2 å det manskap af de föregående årens klasser, hvilket vid mönstringarne antingen inställt sig och blifvit besigtigadt, men i anseende till undermålighet, eller af tillfällig Sege eller svaghet icke kunnat approberas; och sålunda bort förnyad besigtning undergå, innan duglighet till krigstjenst eller oantaglighet dertill dymedelst blifvit utrönt, eller tteblifvit och således ännu vid öfvergången : till en äldre, klass, först vid detta års mönstring undergått besigtning; och har kollegium till närmare redogörelse för de i dessa tabeller förekommande sifferuppgifter anfört följande: Enligt tabellen n:r 1 har antalet af 1860 års första beväringsklass till mönstrings undergående antecknade ynglingar utgjort 30,045, motsvarande 65,090 af de i riket, med undantag af Gotland, år 1839 födde af mankön, hvilkas antal utgjort 46,160. Medeltalet af dem) hvilka upplefvat det år då beväringspligten inträder, har för de 10 nästföregående åren utgjort 63,120 4, af de föddes antal. Till mönstringarne i denna klass hade inställt sig 26,923, hvilka undergått besigtning; hvaremot 3122 antecknats såsom frånvarande, nemligä 570 i anseende till anställning i krigseller eremot svarande tjenst, 203 till följd af sjukdomsförfall, och 87 hade anmälts vara, efter förteckningarnes upprättande, med döden afgångne. För 2 uteblifne utan uppgifven orsak har denna, såsom vanligt, antagits vara idkandet af utrikes sjöfart och handtverks TE utvandringar ifrån sina hemorter: för ållandet emellan näroch frånvarande i denna klass är såsom 89,50 till 10,39; medelförhållandet under förutgående 10 åren såsom 90,55 till 9,13. Af de besigtigade hade 17,755, motsvarande 65,947 4, blifvit approberade, 3104 eller 11,329 2 befunnits ännu icke hafva uppnått det föreskrifna längdmåttet och således blifvit ställde FE tillväxt; 1119 eller 5,270 4 såsom tillfälligt sjuke eller svage blifvit ställda på förbättring, och 4645, motsvarande 17,252 4, befunnits oantaglige till krigstjenst. Hos 4385 ynglingar hafva sjukdomar eller lyten, i tabellen under särskilda rubriker anförde, hos 239-afgjord undermålighet eller dvergväxt föranledt underkännandet, oeh 21 hafva i anseende till vahfrejd kasserats; varande proportionen emellan orsaker till icke antaglighet: sjukdomar, dvergväxt och vanfrejd: 94,102; 5,145 och0,133. Medeltalet af approberade, ställde på tillbät; på förbättring och underkände (kasserade) under förutgående 10 är har utgjort: 63,84; 3,09; 4,13 och 18,37 4 af de besigtigade. Enligt tabellen n:r 2 voro af årets fyra äldre klasser till mönstrings undergående antecknade 11,505 ynglingar, deraf dock endast 7401 hade inställt sig och blifvit RN men 4104 an: tecknats såsom frånvarande: 265 ingångneikrigstjenst; 69 i anseende till sjukdom och 107 anmälts vara sedan föregående år med döden afgångne. För 3662 frånvarande gäller hvad rörande de utan anmäldt förfall uti första klassen uteblifne i allmänhet såsom orsak, dertill blifvit anfördt. Förhållandet mellan näroch frånvarande är såsom 64,32 till 35,;7. Medelproportionen förutgående 10 år lika med 70,9 till 29,1. Af de besigtigade af andra med femte klasserna befunnos 2725 eller 38,110 4 till Le antaglige och approberades; 1810 eller 24,150 4 undermålige ställdes ytterligare a tillväxt och 330, motsvarande 4,155 4, tillfälligt sjuke eller svaga ställdes på förbättring, men 2536 eller 35,516 4 underkändes såsom till krigstjenst icke antaglige, deraf 1120 i anseende till sjukdomar eller lyten, 1413 afgjord undermålighet och 3för vanfrejd kasserades. Förhållandet mellan de tvenne hufvudorsakerna till Re G hetidessa klasser: sjukdomar och undermålighet, befinnes vara såsom 44.164 till 55,113. Legoharlar hafva blifvit besigtigade och eg berade till ett antal af 1695 eller 8,27 af 20,480, summan af de utaf alla klasser approberades antal. Stockholms stad har deraf största andelen med 17,7 4, dernäst Göteborgs och Bohus län med 15,5; Elfsborgs län 14,1; Kronobergs s11,3, Nerikes 9,s; Hallands 9,3; Kalmar estmanlands, Malmöhus, Skaraborgs och Wermlands 8 26; Östergötlands, Stockholms. Blekingeoch Norrbottens län ifrån 7 till 6 4; Jönköpings, Westernorrlands, Westerbottens och Christianstads län 5 till 4 2,-samt Upsala, Södermanlands, Stora Kopparbergs, Gelleborgs och Jemtlands län ifrån 3 tl 24 ; 20 3