Aftonbladet – 31 januari 1861, sida 2

man vid festen professorer och andra aka-j. demiska lärare, militärer, embetsmän, borare och ståndspersoner. Universitetets proinsler och akademiens rektor voro såsom hedersgäster vid festen närvarande: Såsom sådana hade man ock glädjen att der ega en dansk student och fem finnar. Den stora och prydliga Gillesalen erbjöd genom rik upplysning och den enkla, smakfulla anördningen, en vacker och. upplifvande anblick. I en lund af orangeriväxter stod talarestolen; hvars bakgrund utgjordes af en bautasten, å hvilken man läste namnen Aren, Braun, Ekströmer, Erichsen, Gislesen, Grönhagen, Heiberg, Heurlin, Hwasser, Johansson, Nielsen, Sechneicau, Törnegren, Örsted. Ofvanom stenen hade studentkårens af Christiania damer förärade standar sin plats: I fonden till. höger och venster om talarestolen hängde Sverges och Norges vapensköldar, motsvarade från motsatta sidan af Fin lands. och Danmarks. På ena läktaren hade ett antal damer infunnit sig såsom åskådare af festen, den andra var upptagen al musiken. Sexan hade sin inbjudande häfdvunna form: helstekt gris med gyllne äpple i mun, dryckeshorn och kannor fyllda med fradgande mumma c. Efter intagandet ai sexan tog den ideella afdelningen af festen sin början, och talarestolen blef nu den medelpunkt, kring hvilken alla samlades. De föreslagna skålarne voro: För de förenade rikenas konung Carl XV, af akademiens rektor professor Carlson; för Danmarks konung Fredrik VIL af studentkårens ord förande hr Cederstråhle; för Nordens universitet, af professor Mesterton; för Israel Hwassers minne, af med. lic. Holmgren; för minnet af de under det förflutna årei inom Nordens riken aflidna utmärktare personer, af docenten Norlin; för akademiens rektor, af hr Cederstråhle, hvilken skål aj den förre besvarades; för de inbjudna gästerna, af hr Cederstråhle, hvilken skål besvarades först af danske studenten Bojsen och derpå af finnen magister Krohn; till sist för. qvinnan i Norden, af studenten E. D. Björck. Derpå förklarades ordet fritt. hvarefter adjunkten grefve Hamilton uppträdde och framställde ett förslag om vapenöfningar inom studentkåren, hvaraf professoi Rydin tog sig anledning att föreslå en skål för Nordens störste vapensmed — Runeberg samt licentiaten Holmgren att utbringa ett: I gevär! Slutligen föredrog kandidaten Hultin en skämtsam och glad visa. Mellar talen utfördes sång och musiky och först et: godt stycke på andra sidan midnatt nådde en upplyftande och glada festen sitt slut: (U.P Å — Vi ha blifvit anmodade att tillkännaRR att justering af det vid sammanträdet i e lä Croix salong den 23 dennes förda protokoll i fråga om grundandet af ett lasarett med framlidna drottning Desiderias namn eger rum den 2 nästkommande Februari kl. 6 .e. m. 1 huset n:o 27 vid Drottninggatan, 1 tr. upp. — — I måndags, Carlsdagen, utdelades inför Stockholms fabriksförenings fullmäktige! å afdelningen för stämpelbara tillverkningar, till tio arbetare vid hufvudstadens väfverifabriker, de utaf framlidne konung Oscar I åt sådana ar-betare för skicklighet, välförhållande och mångårig tjenst anslagna pensionsmedel för sednare hälften af år 1860. — Af Illustrerad Trädgårdstidning, utgifven af N. U. Blomberg i Göteborg, ha fjerde årgångens åttonde och nionde häften för December 1860 och Januari detta år hitkommit. . De innehål:a uppsatser med rubrikerna: Om att jordslå och skola träd; Notiser från svenska trädgårdsföreningen; Nya varieteter af Tusenskön (med planch) ; Några ia Fö, EO vid blomsterodlingen på kall jord i svenska trädgårdsföreningens trädgård 2 1860; Leptodaetylon californicum (med planch); Tysk korgpil (Salix -viminalis) den mest snabbväxande buskart till häckar och skyddsplanteringar; Urval af de Hig ng åriga (perenna) blomsterväxter, jemte deras odling; och smärre notiser med rubrikerna : Frukt med teckningar; Ndgdea med Lol i stället för stänger; Nytt förfarande vid okulageqvistars försändning; Stärkelse af hästkastanjer. SEKEL OR o— Som exempel :på det farliga uti att begagna sand till barlast anför Göteborgsposten följande: Kapten Braithwaite, som med fartyget Moodkee; efter en svår resa från Hull öfver Nordsjön anlände hit till Winga Sand under förra månaden, har om denna resa aflemnat en berättelse, som synes oss vara af intresse, emedan den gör uppmärksam på en fara som så lätt kan : uppkomma, då fartyg lastas med ballast, och som lika lätt kan förekommas sedan man en gång blifvit gjord uppmärksam derpå. Alltifrån det kapten Braithwaite lemnat Humberfloden hade han af svårt väder blifvit kastad omkring på Nordsjön. Efter flera dagars jemnt arbete med pumparne kom manskapet till honom och sade, att som pumparne blifvit täppta och de hade uppgifvit allt hopp att kunna hålla fartyget flott genom att tömma ut vattnet med pytsar, så önskade de att få veta om kaptenen ämnade bege sig till någon hamn, emedan de icke ärnade fortsätta resan utan att pumparne blefve rensade och stenbarlast blef intagen. Han hade dock förmått dem att hålla ut, och genom att öfverge engelska kusten och hålla rakt mot Norge hade han lyckats rädda ra Det är redan tredje gången, säger kapten Braithwaite som han befunnit sig 1 detta svåra läge med. sandbarlast från Hulls hamn, och han uttalar en sträng förkastelsedom öfver det skamliga och Obetänksamma bruket att alla tider på året-sända ut fartyg att strida emot storm och oväder med sand såsom barlast. . Om 30 till 50 tons sten eller grus skulle läggas i botten på fartyet, tillägger han, skulle vattnet icke komma i Petöring med sanden, och pumparne sålunda hållas öppna och icke täppas af sanden, som med vattnet silar sig in i pumphålen. Det skulle visserligen fordra litet mera tidochnågot mara Amkastnader vid harlagtong imntamganda ARK