Aftonbladet – 30 januari 1861, sida 3

stor bankbyggnad och åtta andra massiv hus, hvilkas bottenvåningar upptogos af 1 butiker. Hela massans tyngd beräknade till 262500 sv. skeppund. Tre firmor åtc go sig 3 entreprenad att verkställa arbe tet för 18,000 dollars (72,009 rd sv.) sam iklädde sig full ansvarighet för all de skada som husen kunde lida i följd af ope rationen. Det stipulerades äfven — oc) detta är måhända det mest öfverraskand draget i hela företaget — att intet afbrot skulle under tiden ske i den. rörelse, son pågick i de särskilta byggnaderna. . Den första åtgärden är att gräfva bort al jorden omkring byggningens grund, och stället uppföra provisionella trottoirer oci gallerier till allmänhetens begagnande un der den tid lyftningsprocessen fortgår. Der efter bortgräfves jorden under en del a grundiäggningen och väldiga bjelkar inskju tas, uppburna af hela rader af domkrafter som uppställas så nära hvarandra som möj ligt. När de äro . i ordning, borttages pi samma sätt ett annat stycke af grunder och så alltigenom ända tills bjelkar met domkrafter uppbära hvarenda en af hus massans murar. Vid det ifrågavarand qvarteret begagnades ej mindre än 6000 så dana domkrafter. Det nästa steget är att laga allting i ord ning för att sätta domkraftetna i rörelse Vid hvart tionde af dessa verktyg uppställe en karl, försedd med en kofot. V id en med e1 hvisselpipa gifven signal, vrider han skrut ven ett fjerdedels: tag omkring, går så til den nästa, som han vrider om lika mycke och så vidare tills alla 10 äro omvridna. D: hvarje gänga i skrufven håller tre åttonde dels tum, har hela byggningen således -blif vit lyftad en fjerdedel af denna höjd. Hvis selpipan ljuder ånyo; hvarje kofot applice ras åter till sin serie af tio skrutvar, oci byggningen stiger åter: lika mycket i höj den. Och denna operation förnyas nu til! hela den erforderliga höjningen är verk stäld. När den önskade höjden är upp nådd, ersättas bjelkarne åter, den ena elte den andra, med en underbyggnad af mur verk och gåtan omlägges åter i sin ny: höjd. I förevarande fall verkställdes e lyftning af fyra fot åtta tum på fem dagar och det uppgifves, att kostnaden för n grund och gatornas omläggning utgjord emellan fyrtio och femtio tusen dollars Qvarteret, som : är ett at. de folkrikaste staden, innehöll en myckenhet spegelglas dyrbara väggmålningar och en mängd öm tåliga saker; men icke en ruta sprang sön der och ingen enda vägg blef på minsta vi skadad, lika litet som något af möblerin gen. Detta qvarter hade dock blifvit lyf tadt nära fem fot från sin förra nivå. Ny:t reningssätt för sockersaft ur hvitbetor Af Emile Rousseau. — Detta reningssätt kan anses som årets vigtiga ste kemiskt-tekniska nyhet, med förutsättning naturligtvis att brukbarheten af detsamma be kräftar sig, hvilket ännu beror på närmare un dersökning. JFEmile Rousseau, förut b kant genom förbättringar i sockerberedningen af, hvitbetor har öfver sin. här ifrågavarande metod ingifvi en uppsats till franska vetenskapsakademien, de1 den föredrogs den 14 i denna månad, och an sågs förtjent att pröfvas af ett särskildt utskott. bvartill som ledamöter valdes Dumas, Peligot. Payen, Chevreul och marskalk Vaillant, och mar afvaktar i Frankrike med otålighet hvad sådana: sakkännare skola säga derom. Det kan möjli en anses för tidigt ännu att dessförinnan an föra Rousseaus teoretiska åsigter; men ingenting hindrar att omnämna sjelfva hans på dem grun dade förfarande och hans uppgifter om resul tatet. I stället för de vanligaste reningsoch kla ringsmedlen -—: kalk. oc djurkol — använde Rousseau gips, rå eller bränd, och ett slags iåt skilliga departementer vanlig jernmalm ( eroxide de fer hydrate). Gipsen harsamma verkan som kalk, den att ysta hvitbetssaftens fröhvita och växtkasein, men icke den för sockerberedninger menliga att, likt kalken, förena sig med en de af sockret och göra saften alkalisk eller åtmin stone reagerande för alkali. Gipsen verkar lik väl icke på den. del: af saften, som vid luftens åtl.omst färgar sig brän, och som ger brun fär åt färska snitt i de flesta frukter och rötter, s snart de. några ögonblick vidrörts af luften. Djurkol;borttager väl denna, bruna färg; mer blott den som redan bildat sig; deremot förmå det icke minska den förut färglösa saftens egen: skap. att färga sig. Denna verkan åstadkommes åter af det jernoxidhydrat, som Rousseau be gagnar i stället för djurkol. t m man medelst tillsats af gips bringar hvit hetssaftens fröhvitsoch vextost(legumin-) hal till ystning, och sedan med jernoxi ihopskakar den lundar renade saften, antingen kall, elle: vid en värmegrad som ej får uppnå kokpunk: ten, så erhålles vid ;saftens frånsilning en fullkomligt klar sockerlag, som tillika är renad från nästan alla andra ej sockerhaltiga inblandningar. Ternoxidbydratet alsöndrar på samma gång den lilla halt af gips, som i fritt tillstånd kunnat gvarstadna i lösningen. Den, silade saften är efter denna behandling så ren, att qvälsyrad silfveroxsid, tvälaldt syrsatt vid kslikverusid, 0, s. v. icke röjer nägon reaktion dermed; den jvisar sig fullkomligt neutral vid -pröfning med reaktionspapper. Den håller sig klar och oförändrad i fler dygn, oaktadt luftens obehindrade tillträde: till. betis-på att alla jäsningsväckande beståndsdelar: blityit afsöndrade deritrån.. Den kan inkokas nian svårighet, och utan att färgas zenom. värmets. imyerkan. ,Afdunstad till sirap, får den blott den svagt ljusgula färgskiftning, som. är gemensam for äfven de mest rena sorter sockersirap; Den har en utmärkt. god sötma, utan tecken till den vidriga bismak, som annars är så oskiljaktig irån hyitbetssirap.: Den. kan med. lätthet bringas att anskjuta, och kristallerna äro (hvita. ; Såsom ett-slutligt pa på renheten, kan man utspöda.sirapen med vatten, tills blandningen visar 25 a 30 grader på areometern, och i detta skick blanda den med :en ansenlig tillsats alko: hol om;:90 fader, utan att blandningen grum: las eller fäller någon bottensats på flera dygn Den röjer ej. heller något spår al jern. Sockvrtillverkningen är härmed inskränkt til följande åtgärder: 1) Den sockerhaltiga vextsaf yr ee FRAS