Aftonbladet – 30 januari 1861, sida 3

Är det sannt att Eders Kongl. M:t har beslutat abdikera? — Nej, min gode mand, svaradt kungen småskrattande — det er sgu neppe sandt!4 — Ja, men om det sker? — yttrade ministern förtroligt — så kan jag väl i tid få veta det, så att äfven jag någon gång må kunna meddela mitt hof en färsk nyhet. Ivar Blå. TEKNISK TIDNING. Innehåll: Uppskrufning af hela städer — Nytt reninzssält. för sockersaft ur hvitbetor — Oljflaska för verkstäder och laboratorier — Astons ångbåtshjul. Uppskrufning af hela städer. Den ofantliga sträcka, som Amerikas Förenta Stater upptaga, samt den omätliga menniskokraft, som af landets nästan obegränsade resurser blifvit satt i rörelse, har haft till följd, att många saker, som man hos oss ser 1 liten skala, i denna del at verlden. antaga jättelika proportioner. ÅAnnu en annan följd är en utomordentlig djerfhet i kampen med fysiska svårigheter al den art, att det allrastörsta flertalet af andra länders ingeniörer skulle rygga tillbaka för desamma, äfven om de rikligaste kapitaler stode fill deras fria förfogande. En amerikanare är så van att se underbara saker genomförda, att han är beredd ätt inlåta sig på och uppmuntra planer och företag som till och med engelsmännen-skulle anse ligga hundra år framom sina nuvarande resurser. Bort i Vestern finnes en stad, som till och med amerikanarne stundom tala om som ett under, och denna stad är Chicago, vid sjön Michigan. På en präktig jernvä kommer man in i en labyrint af gator och torg, som i omfång ej tyckes vara mycket mindre än Dublin, och man hör berättas att allt detta kommit till sedan början af 1830-talet... Det är ej en samling afindianska wigwams eller blockhus af ohuggna timmerstockar, utan en stad af höga, eleganta byggnader, . med kyrkor, statspalats och en mängd andra offentliga byggnader. Långa terrasser af vackra hus, med utsigt åt sjön, vittna om tillvaron af en rik och yppigtletvande samhällsklass. Nå väl, af allt detta fanns ingenting 1830. Och när man går 15 eller 18 år ännu längre tillbaka i tiden, finner man, att platsen ej var någonting annat än en handelsstation, med en liten obetydlig fästning. En engelsman, som förlidet år besökte Chicago, blef-der presenterad för en medelålders köpman, hvars fru skrifvit en intressant bok om de romantiska äfventyr och faror hon här i sin barndom upplefvat, såsom dotter till den enda köpman på orten, som dref handel med indianerna: Denna stad hade vuxit upp till en boningsort för hundratusen invånare innan folket väl hade kommit underfund med ett grundfel i dess -byggnad ,— det nemligen att den blifvit uppförd på en slätt med så liten. upphöjning öfver sjön, att den ej hade någotordentligt -.vattenaflopp. Olägenheter erloros, men gåfvö ej anledning till någon häftigare klagan, såsom fallet vanligen är när olägenheter synas obotliga; men de voro, det oaktadt, olägenheter och inneburo verklig fåra för innevånarnes helsa, och när slutligen. någon yttrade, att de kunde athjelpas, så uppskattade man till fullo deras betydelse och uttalade den äfven. För att göra en lång historia kort — stadsmyndigheterna gåfvo ett lyssnande öra till:en plan att lyfta staden 4 å 10 fot i höjden, allt efter de olika. stadsdelarnes läge, hvarigenom : ett fullt tillräckligt aflopp för vattnet skulle kunna erhållas. I andra länder skulle den ingeniör i sänning vara en bra djerf mån, som skulle anse ett, sådant företag möjligt; men det vill ej synas:som skulle i Amerika den man, som först hittade å förslaget att hissa upp Chicago i luften, blifvit ansedd såsom ett underdjur. Vår förut omnämnde engelsman kunde ej, då han i förliden Oktober månad besökte Chicago, inhemta något mera om honom än att han var en person med namnet Brown. Man grep sig genast verket an, ty amerikanarne ha ej för sed att i ett helt sekel gå och fundera på och tala om hvad de lemna åt sina efterkommande i nästa sekel att utföra. En gång väl öfvertygade om att planen var verkställbar, skredo de genast till verket och fullbordade det. Rättare borde det dock heta, att de började och nu hålla v -dermed, ty liksom Rom ej byggdes, så kunde ej heller Chicago upplyftas på en dag. Främlingen, som nu besöker Chicago, finner sig promenerande på gator af olika nivå; han måste ibland stiga uppför, ibland utför trappsteg, soim på många ställen afbryta gatorna och ge dem ett kuriöst utseende, och det törde nog förflyta ett år eller två, innan planen blir till fullo genomförd. Men förfarandet härvid? Huru skall en tung byggning kunna lyftas? Och om utvägar dertill verkligen finnas, huru skall denna höjning kunna ske så jemnt, att murarne ej spricka och remnä, att huset med: ett: ord: ej mer eller mindre förderfvas? Häri ligger det underbaraste i hela saken: lyftningen sker ejf blott med lätthet, utan verkställes äfven så jemnt, att ej en spricka uppkommer, att ej ens så mycket som en bit af rappningen lossnar. Och det är ej blott enstaka hus som på detta sätt belandlas, utan hela qvarter af hus, massor, sådana som ena sidan af Brunkebergs torg eller ett qvarter. vid Prottninggatan. För att gifva läsaren en föreställning om den. skala, hvari dessa arbeten pågå, vilja vi ur en på stället Mikommistde tidning meddela några detaljer om lyftandet af ett husavarter. som eeoede rum i April 1860.