Aftonbladet – 28 januari 1861, sida 3

ye åra BR arr by re TR Mac Henry, i närheten af Baltimore. Revolution coh reaktion i Itallen. (Efter Magazin fär die Litt. des Auslandes.) Tio, tjugu, trettio, år i fängelse och :slutligen frihet! Ar hon. då nu omsider vår un: doms sköna. brud? Ack nej; den ur fängclset vacklande gubben förskräcks för henr bäfvar tillbaka och smyger sig intill fängelse I muren, hvars dörr nyss slöts. efter hon Oälskade, dystra håla, öppna dig. åter ii mig .Verlden härute är. mig för stor, I ten för skarp, det bländande ljuset plåg: ögat! De darrande knäna vilja ej mera bä Iden utlefvade kroppen. Friheten är mig stark, jag kan ej fördraga henne. Honec I mig: ejutak; ej .bröd,, ej en gång en eländig Tfängbädd. Ochuruw story huru osäker, huru kärlekslös, huru främmande är ej verlden derute! Hon ser skygg och misstrogen ut på mig. såsom på en frigifven brottsling och tillsluter,.sina. dörrar, sina Jifskällor för mig! Ochsahan klappar i sitt hjertas ångest åå den tunga massiva, jerndörren till fängelset och beder klagande, att man åter må mottaga honom. Andra slafvar,. hvilkas. fjettrar man brutit, längtaraf idel lättja och försvarslöshet tillbakastill: slaflifvet i fängelset... Friheten fordrar; att de skola arbeta, strida, göra uppoffringar. Ned med friheten! Hon stör blo vår förra fredliga, tysta lefnad och ger os ingenting att-äta, .Dåvi ännu defde i fänelse och fjeltrar; instucko.de. kärleksfulla, jaderliga myndigheterna regelbundet vårt lifs näring och nödtorft till oss genom den lilla luckan ; på dörren, och . fångvaktaren. var, ehuru vår höga öfverhet, någon. gång så nedlåtande, .att hansspelade gäck och skäm tade med-oss?Hvad ha vi väl nu? Brödbekymmer, oordning och anarki, onda uppviglare, stockning i handel och händtyett, hvaremot det i fängelset aldrig .fattades.oss arbete .ochsen spard styfver. till öl, tobak och snus; omcvi svoro riktigt flitiga. För bödeln i-våld mederfrihet! Jaga bort henne! Kör henne på porten! Härigenom få vi kasta en flyktig blick i den, hvarje revolution; åtföljande reaktionens arsenal och outtömliga sanimunition ; det-är ensallmän förklaring, hvarföre i det befriade sicilianska konungariket hela provinser med raseri och vapen resa sig mot påståendet att de skola, vara fria, , Visserligen har denna allmänna förklaring mycket, som är oförklarligt; Vi:-måste närmarevundersöka saken. Stad och land! Der dessa olikheter: ännu finnas qvar såsom motsatser mellan bildning och råbet, vetande och, vidskepelse, frihetskänsla . och. sinne för,. beroende, : kan aldrig friheten frodas: Landsbygden anskaffar soldäter, polis, fångvaktare, maktens underordnade Md fd mot; städernas med misstroende, afund och ilska sedda bildning och rörliga tif, ..Tyskland har erfarit... detta... I ,Italien är det ännu värre; än i något; annat civiliseradt. land:.. Garibaldis .friskarorysfrivillige och hjeltedater stamma från städerna. Landtbefolkningen låg sömnig: qvar under det giftiga Achasträdet, värnlöshet, redlöshet och boet af små tyranners verdsliga och: andliga.skaror.ss De: krypa ännu på knäna: för: idealer: och: afgudabeläten; de sjunka islö vördnad vilje--och kraftlösa ned för makten, denna makt.med: sina af. Gud och .den., hel., Jangfrun beskyddade , spioner, :mörka fängelsehålor,..knutpiskor, pinooch stortyrredskapssaf: alla; slag) fjettrar och: gif ter.— idel. bekanta medel; genom hvilka de otrogna, RProga lata, illasinnade stadsboerna, icke den ffromma landtmannen oDesärosslafvar af denna .makt, tillvföljd at. deras egen jernfastayi deras .hufvädend fastväxta vidskepelse. :Deras lättrögna. ödmjukhet; och. enfald gränsar ; till. det. fabel: i aktiga.,. .Embetsmannen. och presten. kunna I. öra svart .tul: .hvitt: åtidemicoch, då står debsfast, iochide: låta slå. ibjälvsig derför. Så långt har århundradens misshandling af :själar ock kroppar fört dem. : .Jemför presten i staden och. på, landet. I. Florens, Milano, Venedig -sätena fören skaltur, en:-bildningsochkommunalfrihet, som ännu ej helt och hållet kunnat utrotas, tripNASN ANAR NS AN ES YTSR HD RL DOT ER EA att hyardagsfolket, räknar hvart;olika främ mande språk för enstalangyochshon :försä-krade mig att hennes döttrar hunnit mycket längre än någonsin Signe kunde kommä, utan alla talanger. Jag invände. då alt .de feta mamsellerna dock. hade en.:?taJang?, vida större ochsmera att räkna på än alla. Signes —-nemligen vett: temligen : betydligt fädernearf, och att Signe passade att danas. till lärarinna för andra, och att jag och ingenannan, var den som. pluggat. uti henne. de.så kallade talangerna. ?Ja är det så? sade: fasterny så är det wäl bäst min. goda mamsell fortfar, ty någon guvernant j. för gossar behöfver jag visst inte? — och nu kom en.piga med en sort ,röra i koppar, i: Som. alle föreställa, chokolad, min aversion dessutom, och så. gaf den förnäma fastern Signe ett:par — brukade skor, som blifvit för små för både de magra och de teta familjens medlemmar. . Men nu ser jag herrar komma jemte en annan: herre, som medhar,. en nyckelknippa, och nu gå videm till mötes. 4 Å Lilla Signe hade ieke varit inne under hela denna redogörelse för Beatrixs fatala besök, utan stannat utanför, der hon. gick och spatserade med en gladare uppsyn än Beatrix någonsin visste sig hafva sett henne sätta på sitt lilla bleka och magra ansigte. Och nu vandrade våra fem upp i det sköna slottet, som gör de båda Tessinerna, far och son, så mycken heder. Atelgunda var utomordentligt road af. denna kringvandring bland så många föremål, som väckte så månget fosterländskt minne. Hon mindes! huru hon året fö ut sett sig om i alla de kung