TYSKLAND. ; Preussen. Från Paris skrifves till Morning Herald: Frankrike har: slutit ett förbund med Danmark. och Ryssland blott för att kunna blanda-sig-i den strid, som Preussen i Tysklands namn vill börja mot Danmark. Med andra . ord: slesvigholsteinska frågan skall begagnas söm anledning till en tvist med Preussen. . När franska interventionen skall ske, kommer att bero af Preussens åtgärder. Detta. förklarar de ifriga rustningar som Frankrike gör i mycket större skala än som skulle behöfvas, derest kejsaren icke räknade på någon annan motståndare än Österrike; : inn Å Herrehusets.-: adressförslag är ultralojalt och hållet i-alldeles samma tonart som trontalet. Det betonar endast upprätthållandet af ett starkt och sjelfständigt Preussen samt vigten-at en rättvis lagskipnings noggranna värnande .inoms-landet. Angående slesvigholsteinska frågan yttras ingenting, men ii allmänhet förklarar herrehbuset Preussen beredt att oförskräckt gå med, om det behöfves,.i strid för. den.på den gudomliga ordningen .hvilande-rättemo.s i Deputeradekammaren skall afgifva en svarsadress. De polska ledamöterna ha baslutit att dertill töreslå det amendement att de hoppas, det samma, rättigheter, hvilkas upprätthållande. i de tyska, hertigdömena anses -för: on -hederssak; :snart må äfven komma de andra nationöliteter till godd, hvilka befinna sig i samma ställning som tyskarne i Danmark, d., v. s. de preussiska undersåtarne af polska nationen. ÖSTERRIKE: i s Det förut omtalade. kejserliga . manifestet mot de liberala rörelsernas utsträckning i.Ungern meddelades den 21: dennes komitatsutskottet i-Pesth, som beslöt: uppskjuta öfverläggning 1 anledning deraf till allmärna sammankomsten den 11 Febr. vå ITALIEN. : i Bardinske ;kommissarien .i Markerna och Umbrien: hade -officielt kallat Triest en itulienskstad. I..anledning deraf har Preussen affordrat Sardinien. en förklaring, och grefve Cavour har svarat; att. detta ord.blifvit .begagnadt :-utan-.regeringens..-bemyndigande, och:att Piemontsamvetsgrannt skulle respektera tyska förbundets område: Den franska eskader, som varit förlagd framför .Gaöta, skall afgå till Syrien. , Ami ral, de: Tinan har, till. kejsar Napoleon afAEG en rapport om, Gaötas ställning;-enigt. hvilken fästningen: anses icke-kunna hålla sig till Januari månads slut, emedan den troligen kommer att falla för förräderi, i händelse den skulle kunna motstå fiendens anfall. ., i : He 2: Från. Neapel. skrifves. den. 15-dennes fill Corridre -Mercantile att insurgerandet af södra: Ttalien numera öppet -bedrifves från Kyrkostaten,: under gorefvens af Trapaniledning. . Flera, tusen bourbonska soldater och reaktiouära, under general. Leveras befäl, hade från romerskt.-område gjort ett infall ide neåpolitanska provinserna och angripit del dem tili antalet mycket underlägsna sardinska trupper, som , voro koncentrerade i Tagliacozzo. Jfter en: het strid, som va: rade uti en och en: half timma, -måste ded sardinska styrkan draga sig tillbaka mot Avezzano. ; General ,Sonnaz skyndade, cå snart han fått underrättelse om denna . till: dragelse, med förstärkningar till: nämnde ort: Turinerbladet Opinione har. meddelat följande underrättelser: från Neapelbafoden 11 dennes rörande de bourbonska trupp: rörelserna: Vid påfliga gränsen stå om: kring 4000 man bourbonska trupper,,.som skola. infalla, uti .bergstrakten. vid Mormo; En sannan: afdelning samlar sig vid:n Vierole: Denna: skall. vara bestämd att. ockupera Sora. Lagrange understöder med andra truppafdelningar från det påfliga: området den reaktionära. rörelsen. uti, Abruzzerna. Den-sförstnämnda truppafdelningen skallvara bestämd att insurgera.provinsen oTerra di Lavoro i ryggen på den sardinska beläg: ringshären. ; pr Patrick berättar att 27:de Tndanterresee mentet. uti. ilmarscher: aftågat från. Perudin till Ascoli;-och 21:a-regementet från Spoleto? RE RES Ta TARA Två feta Tjushåriga mamseller suto med för1: lofningsringar och. fållade servetter, igrofva och .styfva, passande till: deras röda och feta händer. Detta var 1runs döttrar i första giftet, som båda till hösten skall lyekliggöra ett par män, hvilka troligen, ej. måtte ha stora fordringar på. skönhet och.behag, och som.frun. nu dl sednare: giftet.blott hade en qvartett.af fyra ostyriga pojkar från 12 till 6 år, ville hon nu hafva en flicka i huset föratt. träla och arbeta, och-då tyckte hon att -hon skunde lika. väl bjuda -dennå. förmånliga? plats till ?en fattig slägting? som till ?de tusen oskylda?, som dertill kunde bjuda sig, ete.. och detta var hennes: ord. Jag sade-mig betvifla, att den. stackars klena, sjukliga och ännu icke 13-åriga Signe skulle passa till detta värf, ännu på några år åtminstone, och nu uppstod ett förhör af fastern med den arma darrande skatungen. Kan du sy fört och väl?? Nej.? å Kan du sticka flinkt och snällt ?? Nej.? å Du kan väl stärka och stryka, vetjag?? Nej? : Kan du spinna då, eller hvad. kan du? Signe svarade intet, och hu tyckte jag det var min tur att taga ordet och säga den Tymma fastern, att Signe var rätt snäll i både franska och tyska, historia och geote ng El — Fr JAN ER RN br FRA FR RER RR KE ——— th MN 8 örafi m. m., skref rält hyggligt, och: somo hon hade stor fallenhet för att rita, mycketu sysselsatte sig dermed.? b Adelgunda såg helt förvånad ut, när honin detta hörde, och Beatrix fortfor: Men duth skylla nu scott factern I Han hlof röd som en Ii