Aftonbladet – 26 januari 1861, sida 3

irensiHar .acke: varit sa rycket herre Over formen! soms öfver: :andan: :En: blick 7 Intturvetenskaperna: visar den stora vigten för mönniskoslägtets befinnande af de naturvetenskapliga upptäckterna och förförståndets jutveckling af naturvetenskapliga studier. Till att exempelvis förtydliga och. bevisa denna illa afhandling tjenar en beskrifning.på den menskliga organismen och dess (beroende af solen; denna af: dansken Julius Thomsen; lemmadevbeskrifning på lifoets källd är så väl gjord på orginalspråket, att mån måste, destomera beklaga, det öfyersättaren: ej: nog uppmärksamt . öfverflyttat. den. på: svenska; iett bland de mest i ögonen fallande: felen; :om än i sak mindre väsentligt än åtskilliga otydligheter, är att ordet Cplantat öfverallt är begagnadt i, stället för växt, så. att det heter plantriket; plantämnen; plantätande o. s. Vv. — Till skalderna samt Mod achsFörsiglighet räro: ett par sentensiösa poetiskt prosaiska måningar i stilen af Almqvists CArbetets äfta eller af de gammaltestamenhtliga profeterna. — En, uppsats om. follmöten Visar vigten och nyttan. af. .sådane;: och en jemförelse mellan Paris och London gersförfattarens anledning att-framhålla grundskilnaden mellan Fransman och Engelsmån. Frosseriet ger en Helsosam varning, särdeles Ibehöflig på denna. tid-af året, mot ett öfvermått 1 bordets: njutningar, chyars. skadlighet här vetenskapligt ådagalägges efter den af dr Bernhard utgifna Helsans bok.? En be!skriftings öfver Moderdtörlampany dess mehanikdehsskötselär; med? sidasteckningar; sär? deles klar: oehlättfattlig ; Och-den äpplysning hr Carlea vera spridt öfver detta mne: skall.utan tyifvel visa.sin: goda effekt i månget. förmak. .Iden blinde -blomsterväninenslärer. man känna: de metiskliga sinnenas kraft attrersätta hvarandra; och i uppsatsen Otto Sebastian von Unge får man en lefnadsbild af en, man, hvars skrifter äro mera bekanta. än hans. lif, sehuru. ändock mindre .bekantarän.decborde: vara. Förbigående ännu två eller tre uppsatser; nämme vi tillslut A.B: Holmbergs kärsulla skizz af en gam: imal krigare, Takol) von Materns deltagande 1 stormningen af.Leipzig. i — Poesiens: historia af Atterbom, den utförligaste; behandling af..detta. ämne .som-nåconsin,i-Sverges varit:synlig;lärer vara att under-året förvänta isttycks Såsom bekant töreläste : Atterbom tre säfskilde gånger off ver poesiens historia. — åren 1836, 1841 ochi 1848. Ehuru, ämnet .var detsamma och audir toriet:undersårensilopp:-till större. delen var ett: olika; åtnöjde shanrsig ej med att:18411 begagna samma rutärbetade Kurs som 18361 eller 1848 som 1841, : utan omarbetade för hvarje gång sin afhändling, så. att af. dessa föreläsningar, finnas. tre särskilde redaktioher. Den sednaste:af-dessa-—--denvidihvilken hamn ock sjelflagt sista hand är) så: som män Kunde :vänta, den fullständigaste och mest: utarbetade; 1 några. fall har han cock sjelf hänvisat. till, de-äldre redaklioherna; .; Det är-dennacsednaste redaktionvat hans: berömda föreläshingarrsom;y med stäns tigt aktgifvander på. debeggö äldre samt på lans egna anvisningar Härutinnan, nu är lagd) under pressen. vert sd Omedelbart; efter . detta-verk, kommer-att tryckas: ensny; öfverseddeupplaga åf Sven-4 t;ka Siare ock Skalderts; Pill grumd fördenna kpplaga lägges ett af författaren fjelf gehomsedt och med egenhändiga. mariginalanteckningar — tillägg, rättelser och:anmärkningar .— -försedt exemplar af.verkets för. sta upplaga. . Såsom anledning! tilldet nog länga uppsköfyet: med utgifningen åf detta erterlängtade verk uppgityes dels förlägga; rensönskan att börja. utgifningen af Atterboms skrifter. A NANen stil med,-föru btrycktar och försdefrstörreallmänheten obekanta arbeten, dels! det förhållande att i det hyssnämmndö reviderade exemplaret afcSiare och .Skalder4 saknas de. ark som. röra Syelenborg,. och -hafra.ej änhuskunnat; återfinhas. Dukes sisthämndevär så mycket mera ledsamt;: somi: Atterbom: redan år 1858 — ner än? ärföre sid död: såväl muntli? jen sor i brefunderrättat sin förläggare och undra bekanta att.han. var. sysselsatt med en, pmarbetning af-sin:skildringsaf Svedenborgy hvilken: omerbetningsefter: alb ahledning var lärdigsellerirdet närmaste färdie redan före 1853 års slut! Hati hade, i och för detta arbete, ställt sig i brefvexling, med, ,bland andra, Svedenborgs,engelska, biograf, ..Wikinsons Hannoliktr har-hansmanuskriptsvarit atlånt till: någon vänock dör blitvit efglönmrdt, Hittills lära förläggarens alla efterforskiinoäar varit fruktlösa; men för att så Viamö ligt .kunna begagna. allt, hvad. Atterbom sjelf utarbetat: i: ämnet; och.för attanställaytterligarecetterforskningar; har förläggarensidet längsta tppskjutit uteifnimgen afny upplaga; höpp att återfinna det förlorade Manu. skriptet. a RA nd PE OR RR RE TT Diwelkkittratör. Som bekant är, förtfärt i Tyskland Quelltaseriet med ohejdad fart änn Svåra Spy tider, Ditetemellan finter man i tyska tidfingar redogörelser för dylika blodiga uppträden, och vanligen framträder straxt lerpa någon författare med en broschyr, hvati hat genom att i starka färger skildra dennaä räd och barbafiskå set och dess sörgliga följder, sö: ker väcka arfsky för detta sätt att. taga sig rätt; men tyvarr alltid förgäfves. Så har små: ningomen Hel duell:Ktteratut uppstått. Nyligen har åter denna littöratut blifvit riktad med ett arbete af frikerfe Edvard bon: Battnfeld (Bdvard! Silesius) med Ae långa titeln! CDer Unsinn-Wtd lie Unoucht des? Duells, ein Serinon fär aristokratische und. plebejische Närren; Sinder und Bråmarbasse, die sich haien, stecher und -echitssen, und; Regierungen, diesolchen. wahhsinnig-verbrecherischkek Treiben durch die! Finger sehen, oder es wohkt gar, mit sick selost ir Wiederspruck, gesetslick sanktiontren.. Författåret inner vid hvarje duell någon af desså tre bevekelsegrunder: 71) Hämd och mordlyståad; 2) sva andet af lumpenhetens bårnsligasnarstickenhet och bränad antingen inom sin egen sfer eller . re och Värdigare, hvilka på dennå lumpenHet; el äm) ER I också möt ändr irö en hagel i