Aftonbladet – 26 januari 1861, sida 3

spekulation, utan af varmt erkännände af bokens värde och lefvande nit för den kunskap den är ämnad att befordra; derom är jag. fullt. förvissad. Men hvarföre ej med detta: nit-förena någon sjelfkritik ock -eftertanke, huruvida man är företaget vuxeh? Tyskan är visst ett skönt, kraftigt och uttrycksfullt språk, men ej behöfver hvarje dess ordställning skina igenom i den svenska öfversättningen,. som ju bordt följa svenska språkets lagar? Detta stilen i högsta grad tung, oegentlig och svårläst, för att ej tala om de verkliga! smisstag-om ord och meningar. hvartill öfvers. a flera ställen gör sig skyldig, Jag skulle kunna uppräkna I många bevis för hvad jag sagt, redan på de-sidör.-jag hittills läst; men, jag vill , I blott nämna några få, och jag-göreäfven i.) detta agerha, för att ej störa digi din njutning af det goda, som boken innehåller. Men då jag sagt A, måste jag väl säga B. Jag har ej tillgång till originalet, men du är tillräckligt hemmastad i. tyska. språket, för-att urskilja de stötestenar, hvarpaiöfver. Fsättaren snafvat. T.ex: pag. 96, der i en för öfrigt skäligen Oredig och illa KommaI terad mening talas om vederdöpärnes hufvuden i. stället för hufvudmän. Eller pag. 198, der det: tyska Sorgen? flerfaldiga. gånger blifvit öfversatt med sorger? i stället TT omsorger, hvilket beröfvar meningen mycket af dess tillamplighet.. Pag. 105 står, att Silvio Pellico lofvade Herren ?för allt det goda och allt det slemma, det tillkommande ännu kunde bringa hönom.? Mitt öra. stöter detta--ord mycket: Men det är ännu värre, att öfvers. pag.. 108 återgifvit Zukunft (framtid) med. tillkomst. Af meningen kan man: lätt. sej attoriginalet haftcdetta ord. (Vid de första symptomerna af sjukdomen låg hennes jordiska tillkomst klart upptäckt för hennes.öga?,) Likaså talas pag. 6-om att den gudomliga sånningen måste segral öfver. hvarje mensklig vana, i stället förl: Svantrot ( Wahn). Pag. 152 låter öfvers. en gammal gumma förbättra sina kläder, hvilket låter temligen stelt, då vi hafva ordet laga?, hvilket. bör-vara rätta betydelsen: af : Causbessern.? :-Uttrycket tden) lilla orten Bastide? (påg, 80) är äfven fögal svenskt. nu mindre detta: ?den enes nya födelse. föregicks-af ett nådt-lastens Uf (pag.. 228). Men dylika Csmåfelt äfvensonmityskat: tungfattade: ordvändningar finnas strödda öfverallt och: göra. ett, högst störande och obehagligt intryck: på ett bildadt öra, ja ända derhän att framalstra obenägenhet för bo kensläsning, om: mån ej kan urskilja. gul: det genom slagget. : Af de: små versstumpar, hvaraf bokenj! öfverflödar, och som. i--derås närvarande skick. ofta saklöst kunnat-uteslutas; vill jag blott anföra. en enda. (pag. 160): i Ack, för en Thömaslycka, Som kort mig här skall smycka; För den jag skulle gånga De tusen milen långa! Jäg oupphörligt trängtär, Jag täran dård eg äng tr; Ut ur mitt öga skickar, När det(?) -på mig. framblickar: Dock Gud) hur valet -blifve, Der salighet mig gifve. I tron; min plick ej hinner Dig, hjertat döck lig-fmer. Tag reda-på denna galimäthidsjom du kan! Och se här ännu en pröfbitt (Pag: 82): Som våttubäckar leder Hän hjertan från; sin allmaktshöjd, an rikena bereder t furstar; delar sotg och fröjd. Hans vilja måste göras Af-folkförderfvare, Hvad han beslutat föras () Ut af desså brusande: De jorden våldsamt skaka, Som -stormen, rasande, Och äfven fly tillbaka; Som löf i skogen darrande. Att öfversätta vers ledigt och väl ärieke allom gifvet, äfven bland dem,.som för öfrigt röra, sig med lätthet på. den goda. stilens område. Men hvarföre då.ej utelemna sådana eller vidtala enannan lämplig person; hellre än att gifva läsaren en osmaklig, hårdragen och haltande. produkt? FRI EP ; ! ; i ttetS ve NR P0 RS ROD ENN pt RR a tr EAS tr VN NR EAA NENSSESRA o i -Ja, min kära Julie, hvad. säger; dusom detta voluminösa svar: på :dinröskyldiga förfrågan? Hvad har det gjort för intryck j tig? Och huru ha dina öfversättningsplaner avancerat under läsningen af dette syndaregister? Kanske du blifvit alldeles afbkräckt från hvarje försök, sedan du hört, huru personer, af hvilka man haft rättighet alt vänta helt ännat,. misslyckats... Men-om så är; har dus ej: förstått mig, såsom ja väntat och hoppats. Mins du Themistocles ord: Miltiadis segrar gifva mig ingen nattro; Ett-dylikt intryck; fast i motsatt mehing, hår jag erfarit: :af.alla! dessa nederlag. Och jag föreställer mig. att ett värmt; vig: domligt sinne deraf borde bringas på denna tanke:. Skulle det: ej svara nojig, att i min ring? mån motverka det onda! Skulle jag ej med innerlig kärlek och Håg för mitt värf kunna lyckas att åstadkomma något bättre, eller åtminstone samvetsgrannare, än hvad jag här ser!. Skall jag ständigt emottaga och aldrig kunna gifva någottillbaka? Nej, må det blifva min tacksämhetsgärd mot de ädle, som skänkt mig så mycken njutning, att i oförfalskadt skick söka meddela den lifvande drycken ät:de många, hvilka ; ej.:som: jag, kunna. hemta den vid sjelfva källan. — Med ett sådant mål och sådana föresatser skulle visst få misslyckas. Och hvad särskildt unga flickor vidkommer, som hafva tid och kunskaper för hvilka de föka ett arbetsfält, gagneligt både för.dem sjelfva och andra; rekommenderar DE denna sysselsättning på. det högsta. Den Omsorg-oeh kärlek qvinnan. vanligen nedr lägger på sitt arbete, hennes lätthet att fatta intresse för och difliot föreställa sig diktade E(fO BRON AD DY AE JOAETETRRENNYAATNEAE oe mt bea bd