Aftonbladet – 26 januari 1861, sida 2

ka armeväsendet, hvilken ombildning gif-11 it anledning till förfrågningar från fleraj( åll. Isynnerhet Hade krigsministerns sed-11 aste cirkulär om de reformer, som skulle ji idtagas, väckt uppmärksamhet. Det för-i! tås af sig sjelf, att Thouvenels förklaringar foro mycket lugnande. I ett cirkulär till rankrikes utländska sändebud skildrar han fE fven Frankrikes politik såsom högeligenil redlig, och-endast gående ut. på. att lefvailt ndrägt och fred med alla europeiska mak1 er. i t K ÖSTERRBIKE., E Det i går omtalta nya lånet lärer ha blif11 rit af regeringen upptaget underhand hos ? rågra baunkirer och privatbanken i Wien I? not obligationer, löpande med 5 procents: änta och smed 15: proc. rabatt, samt af vilka en: femtedel, om året-skall af regeingen infrias. Räntan kommer sålunda upp ill 9 procent. i Baron von Pratobovera har blifvit justitiebinister. i Polisen i Lemberg har lagt beslag på en idning. som uttryckligt sagt att den vill arJeta a polska republikens återupprättande och Gäliziens lösryckande från Österrike. SPANIEN. i Från Madrid skrifves den 13 dennes, atti tegeringen beslutat sända en eskader tilll Tanger, för att genom denna demonstration ! iödga sultanen af Marokko att fullgöra; fredstraktatens vilkor och utbetala hvad som i återstår af skadeersättningssumman. i ; Spaniens statsinkoms er för 1861 äro be-i räknade till. 1.938,680,000realer och utgif-: terna 1,932,474,305 realer. Enligt ett telegram från Madrid af den 17 Jan. hade ministeren tillkännagifvit för cortes, att spanska marinen framför Gaöta fått Order att rätta sig efter dervarande styrelses I nskningar, men man hade räknat på att kunna förblifva fullkomligt neutral. i i ITALIEN. I j Från Turin telegraferas den 15 dennes, j ått det allmänna valresultatet synes nope I 4 j ynsamt för ministeren. De för Turin uppstälda fyra kandidaterna äro: Cavour, Min ghetti, Cassinis och Chiavaria. ; Piemont har med Persien inledt underhandlingar rörande ett handelsfördrag. Särdeles vigt lägges dervid på fri utförsel af silke. i Ett sardinskt generalkonsulat skall upprättas uti Paris. ; Journal des Debats meddelar underrättelse från Turin, att Garibaldi skrifvit till dervarande vänner, alt han inom kort ämnar företaga en resa till Konstantinopel. i Prins Napoleon och hans gemål väntades till Turin. Prinsen skall hafva fått ett mycket vigtigt uppdrag från kejsar Napoleon till konung Vietor nanudl Man förmodar, att de diplomatiska förbindelserna mellan. Frankrike och Piemont inom kort torde; komma att återställas. j Den påfliga krigsministern, mr Mrode, som länge med. största ifver värfvat trupper och. organiserat mobila kolonner, har plöfs ligt sändt en truppstyrka till neapolitanska gränsen. . Det skall nemligen vara konung Frans I:s afsigt, att. när han ej mer ser sig i i stånd;att försvara Gaöta, begitva sig till Abruzzerna, dit redan på förhand en mängd bourbonska. officerare blifvit afsända för att organisera upprorety isynnerhet uti provin-. sen Catanzaro. Dessa reaktionära rörelser skulle understödjas af de påfliga trupperna, I anledning af denna den påflige krigsmini-. sterns åtgärd hade? general Goyon begärt förklaring af mr Merode, hvilken dock vägrat afgifva några upplysningar rörande den-, ha sak. General Goyon hade i följd af detta srigsministerns handlingssätt afgifvit en berättelse om hela saken till kejsar Na-. poleon. I Från Gaöte berättas att de belägrade inom ett par veckor lyckats uppföra icke mindre än 300 kanoner åt hafssidan, samt att den 12,000. man stärka besättningen. skall. vara försedd med proviant för sex månader. Äfven ammunition skall ej saknas till erförderlig myckenhet för ett längre försvar. Striden. tros. derföre blifva. mycket. het och blodig samt Gaötas eröfring komma att kosta. såväl belägringshären som den piemontesiska flottan stora uppoffringar och göra de största ansträngningar nödvändiga för fästningens eröfrande med vapenmakt. i; Drottningen af Spanien skall hafva tillkännagifvit för kabinettet i Paris, att hon icke ämnar respektera Grötas blokad af italienska flottan samt att de spanska örlogsskeppen komma att qvarstanna. Konung Victor Emanuel har uti en den 7 dennes utfärdad proklamation, vid tillkännagifvandet af prinsens af Carignan. utnänämnande, uppmanat de neapolitanska prövinsernas innevånare, till endrägt, på det att Europa måtte erfara att de Tika varmt önska Italiens enhet som . deras redan befriade systrar. Prinsen af Carignan har sedaan äfven utfärdat en proklamation, hvaruti han försäkrar att. han kommit till Neapel för att påskynda det. italienska -enhetsverket samt apprätthälla Ihigr och ordning. (Regeringen, heter det vidare, skall med aktning behandla kyrkan och dess tjenare, så länge clerus visar aktning för konungen, författningen och lagarnat., Slutligen lofvar prinsen af Carignansatt vidtaga förvaltningsRSA ONES PAKISTAN st SSE KOLERA NE SN ert TE ÄRE SER RETA NIRLAMEIEER