Aftonbladet – 25 januari 1861, sida 2

snett En röst från allmogen i representationsfrågan. Ohristianstadsbladet hade, i likhet med ett par andra af sina själsfränder inom presr sen, gjort sitt bästa att framställa agitationen för en representationsreform i så ofördelaktig dager som möjligt, i tydlig afsigt att inverka på den kringliggande ortens allmoge. Med anledning häraf har en aktad medlem af allmogen i Ö. Göinge härad insändt till den äfvenledes i Christianstad utkommande Skånska Posten en uppsats, hvari han varvar sina ståndsbröder för den förstnämnda tidningens framställning af saken, och för alt visa dem hvarom frågan handlar, sammanfattar sina åsigter i ämnet i följande frågor: 1. Då bondeoch borgarestånden, och således nästan hela befolkningens ombud, tillstyrkt de 4 ståndens sammansmältande till ett enda fosterländskt; månne vi då böra draga i betänkande att genom tecknande af våra namn visa majestätet, att vi bönder icke blott gilla våra representanters förfarande, utan ock önska och bestämdt på yrka frågans i öfverensstämmelse härmed snara och lyckliga lösning? : 2. Kan det vara rätt, att presterskapet och adeln skola i sina händer läva hälften af lagstiftande makten, då dessa stånd i sjelfva verket icke utgöra fullt en tiondedel. af hela befolkningen? 3. Kan det försvaras att några utvalde födas till sjelfskrifna. riksdagsmän, utan att afseende får fästas vid deras duglighet eller öfriga egenskaper; blott derföre att det behagat en mer eller mindre förståndig regent att upphöja deras förfäder till adelskap? 4, Hvartill gagna alla de kostnader, som bondeståndet har under de årslånga riksdagarna, då högst sällan någon för detta stånd maktpåliggande fråga blir på ett önskligt sätt afejord, enär de privilegierade stånden alltid — hvarpå vi helt nyligen haft exempel — sätta sig deremot? 5. Böra vi låta dåra oss af sådana som påstå, att bondeståndet kommer att förlora sitt inflytande i fall det, i stället för att isolera sig såsom stånd, kommer att deltaga i de föreslagna nya samfälda valen? 6. Månne icke den fruktan, som en del hysa: att då bondeståndet utgör ,,-delar af landets befolkning, lagstiftningen uteslutande skulle tillfella detta stånd, är ett lika stort hjernspöke, som att frukta det de nu orepresenterade klasserna skola tillvälla sig största inflytandet vid lagstiftningen? 7. Har man skäl att irukta för valintriger och egennyttiga bearbetningar mera, om den föreslagna valordningen kommer att antagas, än det har visat sig vara förhållandet under den representationsform vi nu ega? 8. Då det är klart, att enligt den föreslagna valordningen den blir riksdagsman, som har folkets förtroende, — han må nu vara adelsman, borgare, prest, bonde eller tillhöra någon af de nu orepresenterade klasserna; så frågas, om icke en bonde, som gjort sig förtjent att föra folkets talan, icke sannolikt blir vald till riksdagsman då, lika så väl som nu? A 9. Ar det antagligt att folket, sedan korpo rationsintressena genom en gemensam representation fått sin dödsknäck, väljer någon till riksdagsman, som icke gjort sig känd att ega både vilja och förmåga att befordra folkets och fäderneslandets sanna bästa? 10. Har den svenska allmogen ännu icke uppnått den grad af bildning och sjelfständighet som andra länders allmoge, hvilka hafva samfälda val; eller behöfver den ännu en tid stå under de privilegierade ståndens förmynderskap? 11. Om andra länder befinna sig väl med en representation i likhet med den föreslagna, hvarföre skulle icke äfven vi komma att befinna oss väl med en sådan? 12. Hvad vinner man egentligen med att endast förbättra arbetsordningen, såsom några vilja hafva det; månne icke detta blott vore att sätta en ny klut på ett gammalt kläde? . Bonde. vå