Aftonbladet – 14 januari 1861, sida 1

Med tillfredsställelse erfar man från nöf stan alla delar af landet, huru representationsreformen blifvit med det lifligaste intresse omfattad, och huru på de för ändamålet föranstaltade möten de församlade vid de flesta tillfällen enhälligt anslutit sig till de uti de båda, folkvalda ståndens adresser uttryckta ER De förhoppningar man å vissa håll gjort sig om en genast vid första uppslaget inträdande splittring synas sålunda redan hafva kommit på skam, och utsigterna för den stora samhällsfrågans lugna, jemnt fortgående utveckling och för dess slutliga framgång kunna? sjelfva. verket kallas ganska gynnsamma. nder sådana förhållanden torde det emellertid vara af nöden, att påpeka och närmare belysa ett och annat bland de missförstånd, som i afseende på denna fråga redan egt rum; och hvilka skulle kunna förande ingripa i rörelsens vidare utvecking. Att man inom de båda-ståndeni fråga om iniativet till den stora reformen vände sig fill konungen; och icke till representationen, var en tanke bg sjelf så rigtig, att redan härigenom man kän sägas hafva lagt en god och den enda fasta grundval, hvaruppå verket vidare kan med hopp om framgång utföras: Om man deremot, såsom-det från ett och annat-båll:j efteråt påyrkats, hade vändt sig till ständerna; så: hade en dylik utväg utanstvifvel befunnits vara det verksammaste medel att genast i födseln qväfva förslaget Erfarenheten : har till -fullo ådagalagt, huru fräktlöst .det-Varit att hos stänerna söka genomdrifvaenskildas reformförslag. Att en inom landet väckt och allmänt uttryckt folkopinion skulle kunna förmå våra goda: ständer till abdikation, är en förhoppning, hvars löslighet blir tydlig och klar vid .-den. ringasle undersökning af sakens natur. Under ett statsskick sådant som vårt nuvarande, der riksdagsmännen så föga -representera Svenska folketj, har detta folk i den Vigtigaste af samhällsfrågor ingen ahnanf att vända sig till än konungen, som till följd af sin öfver partier och specialintressen upphöjda plats är bäst i tillfälleatt kuna öfverskåda det stora politiska Fältet i dess HKelhet; och som i afgörandets ögonblick, stödd på en mäktig folkOpinlör, på tvenne stånds gifna bistånd och på kraftfulla, om ock enstaka sympatier inom de båda öfriga, sedan lätt kan blott genom sin allvarligt uttryckta vilja besegra detöfverblifna motståndet. Men då hos-oss äfven de folkvalda stånden ingalunda äro-så sammansatta, alt de kunna med skäl sägas fullt representera hela folket, .så inses lätt hvilken vigt, i en fråga sådan som denna, en opinionsyttring, afgifven från landets alla delar, en röst, fullstämmigt uttalad från alla sämbällsklasser, bör ega inför tronen och hos en RE regering. För att väcka och framkalla en opinionsyttring för en sådan säk, är det medel, som man kallar. agitation, på sin plats och fullt -berättigadt. Att deremot i tid och otid samt för sekundära ändamål . tillgripa ett dylikt medel; skulle vära att förslöa vapnets udd och förlama dess verksamhet i behofvets stund. Och likväl hör man från mer än ett håll ifrigt påyrkas en agitation för åtskilliga bland de hYilande specialförslagen. :.Oss synes det föreslagna medlet föga passande för det afsedda målet. Och å hvem skullt man härmed: vilja verka? å konungen? Men det innebure ju en oformlighet att till högstdensamme nu ingå med petitioner rörande ämnen, hvilka ej kunna bli föremål för hans åtgärd förr än de efter en förutgången författningsenlig hvila blifvit af ständerna antagna. År -meningen åter att verka på blifvande ständer, så synes dertill ännu vara god tid, och att det lämpligast tillvägabringas ar pressen och oda argumenter inom stånden, utan att behöfva sätta hela landet från Ystad till Haparanda i rörelse för ett par grundlagsändringsförslag. Vi vilja härmed ingalunda hafva sagt, . att icke ifrågavarande förslag äro af ganska stor vigt och afsedda att afbjelpa länge kända. och öfrverklagade brister. Men :vi kunna omöjligt tillerkänna dem en vigt och betydelse; hvarigenom de skulle komma att undänhskymma der stora reformen, nu. sedan denna. en gång väl blifvit bragt å bane. -Antagandet af den sednare skulle på en gång undäånrödja alla de oläoenheter, som de förra ha till föremål att ota, hvaremot å andra sidan äfven efter de partiella. grundlagsändringarnes antagande en massa -abderitiska former qvarstode såsom ett lämpligt föremål för kommande seklers reformförtnåga. Det är emellertid ingalunda vårt fel att de hvilande grundlagsändringsförslagen. till följd af representationsreformens inledande kommit i en helt annan ställning än. de förut befunno sig. Våra motståndare torde deremot få taga på sitt ansvar, i händelse berörde förslag, just till NN NE tt