Aftonbladet – 11 januari 1861, sida 1

;ttninggatan; i W. A. Lindströms, N:o 11 BrunkeNybrogatan å Ladugårdslandet; i Gustaf R. ers utrymme). Under 75 öre Riksmynt införes Istryckeriet, Stora Nygatan N:o 21.1 NEON Aero STOCKHOLM den 11 Jan. Man synes numera i Danmark temligen allmänt. ha kommit till den öfvertygelsen, att helstaten är omöjlig att upprätthålla, och börjat inse, att begäret, att vilja hålla fast Holstein såsom en integrerande del af det danska riket, har medfört de största faror och olägenheter och, såsom man lätt kunde förutse, satt på spel alla de frukter, som Danmark kunnat draga af sitt segerrika försvar möt det tyska öfvervåldet. Atskilliga. tecken häntyda derpå, att helstatspolitiken gjort alldeles bankrutt i landets allmänna mening. Den bekänte skriftställaren M: Goldsehmidt har till exempel nyligen begynnt utgifva en ny veckoskrift med titeln: CHjemme og UdeX. Särdeles betecknande är det att finna denne författare, som förut med brinnande ifver omfattat helstaten-och ansett dess upprätthållande så. vigtigt, att man till och med borde, om gå behöfdes, åt densamma uppoffra den könstitutionella friheten, nu uttala sig uti en politisk inledningsartikel öfver den närvarande ställningen på följande sätt: , CNu står jag ganska bra, blott jag kunde stå säkert; sade en gång en man. Det var i Ramsgäte, der man roade sig med en folklek, den så kallade greasy pole, hvilken består deri, att ett fartygs. bogspröt bestrykes med: såpa, hvarefter de, som deltaga i leken; skola gå ut på detsamma och taga en låda, hvari priset för segervinnaren förvaras. Den nyssnämnde, mannen kom långt ut på bogsprötet,. stod ett ögonbliek styf och rak och kände sjelf, att han stod ganska brå, men icke säkert, och i nästa ögonblick, innan han hunnit fullt utsäga ofvanstående ord, föll han i vattnet. Med den skilnaden, att Danmark, såsom vi hoppas, såvidt -alla danskars vilja och förmåga förslå, icke skall falla i vattnet, är det-på samma sätt med oss. Våra affärer stå ganska godt; men de kunna ej förblifva så. Det är ej nödvändigt att göra en lång, historisk återblick) utan blött att erinra om, tt: då helstatsförfattningen af den 26 Joh 854; som hade varit gerna sedd af ut: landet, upphäfdes såsom ofullständig och skadlig; gjordes förändringen här af en ny tegering, hvilken; enligt förut gifna löften, var förpligtad att göra försök med en Hel stat i den endå form, som Vi (d.v.s. danskarna) kunna vära betjenta med, nemligen en stark, köncentrerad, konstitutionel eller parlamentarisk helstat. Den 2 Okt. 1855 blef en dylik starkt institution upprättad. Ministören sammänkallade ;konungarikets danskar, slesvigare och holsteinare i riksrådet på sådant sätt, att ingen var rätt belåten, men holsteinarne funno sig ;.ganska missnöjda, och. efter åt skilliga vackra debatter, misslyckade revisionsförslag och skarpa klagomål af denna anledning, togo de sim tillflykt till Tyskland och fingo detta lands instämmande förklaring, att de voro illa, ja, ganska illa deran. Nu öppnade ministeren saktmödigt dörren för Holstein och, lät; det stiga ut, så att Danmark och Slesvig befunno: sig ensamma tillhopa. Deita. skedde den 6, November 1858. Om de styrande. haft. detta för, ögonen redan 1855, om de -konseqvent följt en så djupsinnig. och fyndig: plan, eller, om de biott ?kommo till att göra det, är något inhöljdt i ovisshet. Det säkra är blott, att man på våren. 1858 kunde se, skymten af en dylik plan och förutspå hvad som;komma skulle. dick ministeren kan i alla fall icke ofticielt mottaga, komplimanger för sin fiphet, bland ånnat derföre att H. M. konungens regering ännu i förhållande till utlandet är uppriktigt helstetlig?. Ställningen; sådan :den genom nämnda Novemberakt är gifven, slår sig emellertid öfvermåttan väl ut. . Vi ha ett.slags Biderstat, och Yiärosdock, ej utan ett. slags helstat; Slesvigs och Danmarks representanter ha för en tid: tillsammans bildat ett parlament, och ändöck har allt detobehag, som af mången antages: kunna uppstå af Holsteins frånsöndring, icke visat sig; emedan Holstein hemlige hyvarken är frånskildt eller icke frånskildt,. utan befinner sig i en sväfvande, för ss danskar nästan ideel ställning. Ja, hvilken dansk, han må nu vara Eidereller helstatsmon, skulle väl kunna tänka sig Holstein på ett för oss angenämare sätt. stäldt åsido eller upphängdt— blott det kunde förbli: så! t Vi ha nu undangjort återblicken och komma till den allvarsamma nutiden och framtiden; :ty det är just det allvarsamma i-saken, att någonting: genomgripande måste ske, att det lugn; son omgifver oss, är bedrägligt, att den sednaste tiden varit såsom juldagar, beslöjadt fridsam, samt att det nya a ommer med anspråk på klarhet och rängt arbete.l Hvar och en, som med någon uppmärkISEN som sist af alla kom upp på däck, så kände han en sgalighet, som ban -aldrig-hos sig förr varsnat, och var förtjust dessutom öfver att