Aftonbladet – 10 januari 1861, sida 2

i detta fall äro dock Simtunas och närgränsande socknars innebyggare, som erhålla den härifrån afsända posten först efter sex (6) dagars förlopp, då likväl afståndet blott är 2 och en half AN Många flera exempel kunna framdragas; men vi tro, att de ofvannämnda äro tillräckliga att öf-!s vertyga k. poststyrelsen att vi hafva grundade: o anledningar till flagomål. Vi vilja visserligen å intet sätt klandra, att andra orter erhålla ättade kommunikationer; men väl ega vi rätatt begära, att denna lättnad icke må ske r vår bekostnad. Emellertid anse vi saken unna hjelpas på det sätt, att vi hädanefter få Stockholmsposten öfver Upsala. Kunde så ran; geras; blifva vi naturligtvis helt och hållet obeix roende af den nyinrättade paket-postlinien Stockholm—Arboga och skoladå med nöje unna ;r länets öfriga städer fördelarne af denna förbinj1 delse. 1 i . Vv : , IS — Göteborgs MHandelstidning meddelar 1 följande utdrag ur ett enskilt bref, dateradtj Alger den 2 December från en medlem j! afen familj i Göteborg: Att våra tankar, som goda svenskar, i daga ila om möjligt än oftare nordpå, är väl i följd af. julafton-och den 24 December icke att undra på. Men: på några veckor har ingen dag j så. litet påmint oss. om hemmet i norden, som i, denna dag gör. Uppvaknande vid det briljan-, taste solsken gjordes vid öppet fönster toilette, i. och nedkommen i trädgården kunde man der ;. sitta utan schal, barnen kringspringande i sina ;, resklädningar, och hela den svenska kolonien ; fröjdande sig öfver det vackra julvädret. Se-, dan vi intagit vår frukost bar det af till staden för att göra uppköp, isynnerhet af kakor. Vij blefvo i ordets bemärkelse lastade med kakor !: och julbröd, liknande våra hvetebullar, och se-3 dan detta blifvit expedieradt, bar det åter ij. omnibus utaf till vårt vackra Mustapha. Moc-, kakaffet, som i går inköpts, lagades genast, J... i. sprang ned till getterna och hemtade en hel; kanna mjölk (grädda kan ej fås), och så togs I ett bord ned i trädgården, hvaromkring hela sällskapet, så godt möjligt var, EN en och under -munterhet firade vi den 24 ecember, vid ett: herrligt solsken, kl. , 4 på eftermiddagen, uti Afrika. Våra jungfrur hemifrån haj ett julbord deruppe i barnens rum, med julhögar, en stor blomsterkrans och en liten julgran (ett slags pinie), åt hvars vaxljus barnen glädja . sig, dock mest af alla sjelfva arrangeusen: För att påminna oss om nordens vinterfest, har Atlasberget i dag visat oss sin snöbetäckta hjessa, hvilken är skön att skåda. Utom-i lördags, då det regnade algeriskt, ha vi i går kunnat vara ute och njuta af en mild luft. Då det regnar är luften NMikvisst kylig, ehuru hittills lägsta temperaturen ej varit under 12 grader, ) Celsius, värme. : ; — Under rubrik Små bref från Norrbottent. har:en korrespondent. till NorrlandsPosten. gifvit en följd af intressanta skildringar från Lappmarken. Vi återgifva här en af dem: Man gör sig i allmänhet den föreställningen om lappmarkerna, att de äro uteslutande upptagna af nakna, ödsliga berg och klippor, otillgängliga för kolonisation och växtlighet. Sommartjokkos dal, Lands deltalano, Qvickjock äro slående bevis.på oriktigheten af denna uppfattning. Det är sannt, att lappmarkerna i allmänhet äro bergRv Ag men man får dervid icke glömma otaliga vattendrag, som vattna foten af dessa berg oeh nästan öfverallt bilda bördiga dalgångar. Att påräkna någon ovanlig sädesproduktion i dessa högt belägna trakter, vore naturligtvis nd men hvilka yppetliga och talrika tillfällen til ladugårdsskötse Om de få nybyggare, som här slagit ned sinabopålar, vore ett driftigt, raskt; sparsamt och om; landthushållning det ringaste upplyst folk, skulle de på få år kunna samla sig ansenlig förmögenhet. Men långt ifrån att tänka på nägon slags hushållning eller att åstadkomma någon ladugård, låta de sina få husdjur under sommaren beta på ängar, hvilkas yppiga gräs nästan döljer dens, och när hösten kommer, är det nöden, som skall drifva dem till att afmeja så mycket, som de arma djuren nödtorftigt behöfva under vintern, under det de sjelfva sofva bort sitt usla lif och fördränka sin besparing i det till omåttlighet förbrukade kaffet Ladugården ät ej i deras smak. Det enda, som kan väcka dem ur-deras domning, är jagten och fisket, goda nogi sig sjelfva och som Törstetn ar, men hvilka, gjorda till hufvudsak, hittills ländt hvarken dem sjelfva eller landet till någon båtnad.: En annan näringsgren för ett inskränktare antal-af dem är perlfisket i den den deraf benämnda Perlelfven — ett litet vattendrag, som Lilla Luleå elf upptager. Under åratal hafva kustens köpmän för en ringa penning eller medelst utbyte af varor tillhandlat sig af de arma inbyggarne äkta perlor, som sedan afyttrats i Petersburg eller Stockholm med flera hundra procents vinst. På den sista tiden hafva dock de a lurade perlfiskrarne kommit underfund med deras wungefärliga värde, så att handeln dermed numera? icke torde vara särdeles vinstgifvande. Då konungen besökte Qvickjock, tillhandlade han -sig ett parti perlor, ämnade till halsband åt hans gemål, hvilket lärer ha stått högstdensamme dn dyrt, så att vid det tillfället åtminstone de voro rikligen betalde för sin möda. 4 Det är en Känd sak, att öfverallt, der naturen sjelf till hufvudsaklig del sörjer för menniskans Behof, inverkar : detta förvekligande på henne. Södern och den högsta Norden räcka härutinnän hvarandra handen. Lappen eller nybyggarelappen behöfver blott skjuta ut sin båt, kasta ut sitt spö eller nedsänka sin håf, så har han sin rikliga la för flera dagar. Till och med öfverst på fjellen påträffar -man här och der små sjöar eller tjernar, instängda af klippor, utan aflopp eller tillflöde, men öfverfulla at fisk. Hvarifrån eller häru den kommit dit kan icke jag förklara. Man har: deröfver endast Ga Högst SR finnes blott röding, men längre ned harr, foreller, den s. k. lappmarkssiken och andra vanliga fiskslag. Vid kusten känner man på flera ställen icke till stockfisk, som söderut måste finnas på hvarje bord om julen utan man lutar gädda, lappmarksgädda, och eder ödmjuke tjenare bespetsar sig (i Ken sagdt) på att i afton-— julaftonen — bli trakterad af just den sorten. Af fågel finnes väl nu ojemförligt mindre änl förr; men likväl på sina ställen rikt nog. Kamas och Torres stränder Hvimla af änder, gäss, Isvanor, och ehuru dessa sednare torde vära fridVirskulle förloravi behag, hvad vi vunno i makt.? 5 Och ni medgifver, att detta vore en förlust. Ja. och om jag icke medoåfve det. vore