Aftonbladet – 9 januari 1861, sida 2

Två hytter! Hm! Två hytter! Man får ju vara tre i hvar hytt, och min jungfru har däcksplats. Ja visst, man får vara tre i hytten, men om det deraf blir för trångt; så kan man icke med skäl klaga öfver den trängseln. När man är illa ackommoderad, min bästa kapten, så måste man klaga, och hade jag vetat hvad jag nu vet, så hade jag väl tagit at hytter. Ah! det betviflar jag ändå, sade kapI tenen med ett litet satiriskt leende, ty han hade redan hört något om prutande och horribelt dyrtt etc. 4Jo, det försäkrar jag. Ack nej, bästa kapten, gå icke! Finns icke någon hytt ledig? Icke en enda, icke en plats i någon hytt ens. SAck får jag lof att se på passagerarelistan? Han räckte artigt fram den, och hon genomögnade den hastigt. Hvad är det! utropade hon. N:o 3, fröken Lindenow med sin kammarjungfru! Åh, hon kan mycket väl vara på däck, lika så väl som min. Vill ni vara så god skaffa mig en plats i den hytten. Nej, min nådiga! det hvarken kan eller vill jag, svarade kaptenen litet otålig. Fröken Lindenow lemnar visst ej bort den ena platsen, och jag vill ej ens sätta det i fråga.X j ; Nå så vill jag göra det sjelf, sade grefvinnan fnurrigt, gaf kaptenen påssagerarelistan, och en liten tigerkatts blick dessutom. är SDet går ju an det4; svarade kaptenen med ett fint ande, stoppade sitt dokument på sig, gick sina färde, cd grefvinnan vände, småputtrande öfver hur illa dessa känal-ångfartyg äro inrättade, åter ned till de undra regionerna. Ernst vexlade i förbigående en skrattblick med kaptenen, och gick sedan ned i sin egen hytt, som var n:o 4 och så