Aftonbladet – 8 januari 1861, sida 2

— Enligt hvad vid i gårdagens blad meddelade, har telegrafkabeln i Sundet blifvit senom ett ankrande fartyg afsliten. Det var. naturligt att detta förr eller sednare skulle ske. Det är godt och väl att teleorammer fortskaffas öfver Sundet med färjbåtar; men dels är tidsutdrägt dermed förenad och dels måste em sådan förbindelse denna tid af. året icke så sällan för; drifis eller storm afbrytas. Våra affärsmän kunna således, till dess Kabeln hinner repareras och åter nedläggas, bereda sig på ett för dem obehagligt uppehåll i telegraferingen med: utlandet:Det finnes visserligen den utvägen. att begagna telegrafen öfver Haparanda, men, detta blir för korrespondens med andra länder än Finland och Ryssland alltför betungande och kan endast undantagsvis låta sig göra. Emellertid bör man af skadan blifva. vis. Det kan i längden omöjligen gå an, attlåta Sverges och Norges telegrafförbindelse söderut hänga på en träd, nedlagd på ett ställe, der den oupphörligt är utsatt för att sönderslitas. Vid 1857 års riksdag ingingo ständerna i anledning afen derom väckt, motion, till regeringen med framställning angående anläggning af en undervattenstelegraf mellan Ystad och Rygen.. Denna framställning hastade telegrafstyrelsen at afstyrka och den föranledde derföre ingen K, M:ts åtgärd. Erfarenheten har nu tillräckligt ådagalagt nödvändigheten af ännu en telegrafförbindelse med Tyskland; ;och vi förmoda att telegrafstyrelsen nu mera icke kan hafva nåonting deremot..-Det torde derföre . vara käl att i tid vidtaga åtgärd för-anläggning af en telegrafledning emellan svenska och tyska kusterna. Skulle staten icke vilja dermed. befatta sig, kan anläggningen ske af ett enskildt bolag, som derpå säkert skulle göra goda affärer. Innan frågan om en telegrafledning .emellan Ystad och Rygen vid 1857 års riksdag: bragtes å bane, hade flera affärsmän i Stettin föreslagit att för sådant ändamål bilda ett bolag, som skulle utgöras af både tyskar och svenskar, Man san säkert ännu af Stettins affärsmän vänta kraftigt understöd för en telegrafanläggning nellan pommerska och . svenska kusterna; och saken förtjenar i sanning att tagas i allvarligt öfvervägandet uu ön fet mn KN oc UR Fi et kt a BS RR AT TT AE PR RE AA NA — Rörande den förestående. begrafningen after enkedrottning Desideria läser man i gårdagens: Posttidning: K. M:t låter genom dess tjenstförrättande öfverstekämmartherte bjuda drottningen och enkedrottningen, hertigen och hettigihhanh af Östergötland samt prinsessan HEugenia att bevista jordfästningsoch begrafningsceremomien. D. exc. rikets herrar och: norske statsministerny hrr serafimerriddare, konungens svenska och norska statsråd, deras exe:s fruar, öfverhofmästarinnorna, ..hofmästarinnorna, .-statsfruarna samt hrr serafimerriddarnes och statsrådens fruar blifva genom: teremönirnästaren vid K. M:ts hof bjudna att berörde ceremonier öfvervara. Konungens högsta domstol; justiekansleren och riketsständers justitieombudsman, hrr ordförande samt en ledamot af hvarje stånd bland rikets ständers fullmäktige i banken och riksgäldskontoret, äfvensom de generals.och amiralspersoner samt högre embetsmän, hvilka skola bära det kongl. liket, blifva genom K. M:ts tjenstförrättande öfverstekammarherte skriftligen underriättadey att platser för -bevistande af ceremonien äro för dem utsedde såväl i det kongl. likrummet som i Riddarholmskyrkan. På samma sätt meddelas underrättelse, att, till följd af. det ytterst inskränkta utrymmet 1 likrummet, platser derstädes äro utsedde endast för innehäfvaine af de högsta hofembeten samt för hoffröknarna och den vanliga uppvaktning, som för tillfället åtföljer deras maj:r och deras kongl. högheter, äfvensom. att. bemälde personer jemväl följande dagen hafva platsi Riiddarholmskyrkan. Enär icke heller i Riddarholmskyrkan utrymmet medgifver Någon större. utsträckning, kunnå, utom för-ofvannämnde personer, platser derstädesendäst beredas för ett mindre antal bland kommeHdörerhe åf. Svärds:; -Nordstjerneoch Wasa-orden, riddarne af Carl XIII:s orden och kommendörerne af. norska S:t Olafs-orden. samt för vederbörande chefer eller ordförande, jemte ett bestämdt antal ledamöter af hofrätter och rikets kollegier, embetsverk och korporationer samt akademier och lärda samfund. Högre militära, civila och hofembetsmän, till så stort antal, som utrymmet medgifver. varda jemväl underrättade, att platser i kyrkan blifvit för deim atiordhäde: . d De härvarande btländskå sändebuden underrättas skriftligen genom: vice .ceremönimästaren, att platser för dem blifvit utsedde till bevistande af ceremonien såväl å kongl. slottet som i Riddarholmskyrkan: Utrymmet har således icke medgifvit.att bjudningen till ceremoniernas bevistande kunnat utsträckas till vinn af Se ge eller presenterade damer eller till ahdrä herrar än de ofvan omnämnda: w et — Man finner nå äf förfettningssamlingen, att K. M:t bifallit ständernas förslag om ny lag. i afseende på skilsmässa mellan äkta makar. Den kongl. -förordningen;-som bär dato af den 20 November, är af följande lydelse: Vi CARL ett, före veterligt! det vi, uppå rikets iständers förs ag fönnit godt ätt, med upphäfvande af ej mindre 16 kap. 11 kyrkolägen, i hvad:den innefattar föreskrift am rahsakning och förhör inför dorikapitlet med äkta makar, än äfven 1 och 2 SS i 14 kap. giftermälsbälken, farroian att sistnämnde begge lagrum hädanfter skola lyda som följer: r sS 1 Der hat och bitterhet emellan man: och husttu uppkommit och endera derom hos presterskapet gör anmälan eller det eljest kunnigt ek då skola rele äf kyrkoherden i församlingen varhas; efter thy i. kyrkolagen säges. Sämjas:de ej ändå; varden inför ökorådel st. terligare varnade. Låtä de id ej heller deraf rätta; döme då rätten till ski AG å ett år till säng! och säte: ägecock, der så nödigt pröfvas, förbjuda makstne; vid vite af fängelse, att hvarPr Sö RNE St DINA. (SE ee. oc NEAR, vd