Aftonbladet – 4 januari 1861, sida 3

sig bort och låtsade torka sig om munnen för att hålla sig från skratt. En 1:sta Maj, då pappa icke var hemma, kom mamma in på eftermiddagen med en liten skål, fylld med punsch, och vi barn fingo alla ur den en liten styrkedryck, och äfven mamsell A., allt under mycket skämt och glam. Derefter gingo vi ut att spatsera, och för att roa oss små, låtsade mll ÅA. sig vara litet pirum, och lät oss puffa henne ned i ett dike, under gälla utrop af: Ma chere är full! Ma chåre ligger i diket! Dagen derefter var detta barnaktiga upptåg glömdt. Men flera dagar derefter, då några främmande kommit till Gräfsnäs och man kom att orda samt litet tvista om tiden för en viss tilldragelse, utbrast jag, som alltid pikerade mig af att hafva ett särdeles kolt minne: Jo, det var just daen efter den dagen, då ma chere var full ! en stackars flickan (mll A.) blef grufligt förlägen och sökte så godt hon kunde förklara händelsen, som riktade allas förvånade biekar på henne. Men när jag sedan förnyade gånger, i närvaro af andra personer, upprepade samma sak med afseende på andra tilldragelser, så bad hon mig för all del välja en annan epok för min tideräkning än den, då Ma chere var full och låg i diket, Mamsell A. har, många år sednare, berättat mig en anekdot från denna tid i Zelowska huset, hvilken röjer grunden till det djupare förhållande, som knöt sig mellan henne och hennes elev. Den lilla flickan var vid sina spellektioner ofta föga lärvillig, och blef lätt otålig då hon måste ta om samt visade det ganska oförbehållsamt. Mamsell A., som ofta men förgäfves försökt med förnuftsskäl rätta sin elevs lynnen och som sett