EN UTFLYGT TILL SORÖ 2 ROBERT von KRAMER. Köpenhamn den 25 Oktober 1860. En gång då Sorö-akademin var i förfall, inrättade man, i dess ställe, en dylik rid daräkademi i Köpenhamn. Se här, i svenskt aftryck, dess egendomliga profil ritad af dansk penna! Stadgarna för den nya akademin i Köpenhamn bar helt och hållet prägeln af Christian V:testid. I första rummet sattes ridderliga .öfningar, isynnerhet ridning. Såsom -vetenskaper, hvilka-skulle läras, nämnes; vältalighet, historia, politik, genealogi, geognosi, franska, italienska, religion, jus publicum et privatum och matematik, Ja, t. o..m. krigsbyggnadskonst och artilleri samt grunderna för sjömansyrket. — Ingen skulle egentligen antas förr än vid 16 års ålder; men den, som hade uvernör (hofmesterX) med: sig, kunde få Imträde vid 14, och grefvar och arorier med guvernör vid 12 års ålder. — Det feladesieke utvärtes glans vid akademin. Man inbjöd äfven utländska adelsmän till densamma, och det kom verkligen några sådana med sina guvernörer, hvilka sednare ej sällan gaf anledning.till frälneter vid akademin. Akademisterna hade tillräde till högtidligheterna på hofvet; dem lemnades plats i det kungliga kapellet vid Gudstjensten om söndagarna 0. 8. v.; men de var i allmänhet för unga, för råa beh hade för litet. förkunskaper för att kunna begagna sig till sin fördel af de, dem medgifna företrädesrättigheter? Trap, Statistisk-topografisk Beskrivelse af: Kongeriget Danmark; Speciel Del; I B. Som man finner, var detta ej alldeles, hvad man nu menar med akademi eller universitet! : Vid återkomsten till postgården var kabenejerna på benena, som man säger, för alt ta emot mig. De befanns nämligen helt enkelt vara gammaldags, hackade kottletter med-ett i hvar och en instucket ben mr bonader?). — Sedan sålunda corpus delieti thet är uttydt: then syndiga kroppen, var tilifredsställd, inträdde anden nu aldeles oförhindrad i sina rättigheter och vendrade af med sin materiela basis tilldet sista och egentliga målet för denna min utfärd till Sorö, näml. Ingemanns bonihg, — Jag skulle då få se mgemann! Det är något eget i att stå i begrepp att göra bekantskap med en författares person, .då man förut blott känner hans verk och lifligt beundrar dessa. Det är en glad förväntan, blandad med en viss liten fruktan. . Likväl var glädjen här den utan tvekan öfvervägande, ty i alla händelser skulle jag nu åtminstone ändtligens få igenbetala några öre på den million, jag ver skyldig. Jag skulle få säga Ingemann hur jag beundrat, läst, omläst och älskat kans arbeten, och kanske skulle jag i min egen-skap af fremling med denna utsago bereda honom -ett litet nöje, till omärklig afbetalning 8 allt det nöje, han beredt mig, — Hur står ej hela den nu uppvuxna generasionen i förbindelse till Ingemann för dessa hans cöfverträffliga historiska romaner, som just kom -osgs till mötes i vår första ungdoms dagar, . då hjertat var så varmt och färdigt att ta intryck. Hur lefde man ej med i alla dessa händelser! Hur tog man ej parti för eller mot dessa. personer! Ja, hur kunde: man : ej: ifrigttvista om tvistefrågorna i boken, som om den mest närvå