Aftonbladet – 29 december 1860, sida 2

Om vi nuickei första rummet fästa oss vid hvad rian kostari anläggning, ehuru räntan derå utgör 180 rdr oberäknadt årligt underhåll — utan blott huru mycket som -deri åt gången kan torkas och tiden som dertill åtgår, så finna vi att skörden å vid pass tre tunnland kan, rias hvarje gång, i medeltal på en tid (om sädens insättning och uttagning äfven inberäknas) af två dygn. Om nu yi ett hemman af. medelstorlek allenast. 1511 tunnland årligen bärå råg, och om man an-J4 tager att hvetet icke mognar samtidigt med rågen, så, och i händelse väderleken är sådan att all rågen bör rias, åtgår en tid afl. minst tio dygn allenast för att; få detta sä-1: desslag torkadt.. Men om nu under tiden vä-. derleken är regnig — och det är ju dål: som rian företrädesvis skall användas, om den medför största nyttan, så är det klart att en ganska betydlig del af den råg, som ännu icke kan införas i rian, blir förstörd innan den .deruti kan intagas till torkning. Om alltså redan till en så ringa skörd som å 15 tunnland en fullt ändamålsenlig ria skulle byggas — d. v. s: en. som på en gång rymde hela skörden å nyssnämnde areal så er-. fordras dertill en flere gånger större ria, änl. den vid Ultuna befindtliga, och skulle all-Å. raminst kosta 9 a 10, rdr; skulle den) åter byggas så stor, att hvetet, som oftal. mognar samtidigt med rågen, äfven: kundel. rias, så blef den än större och dyrare. ?Men det kan aldrig komma i fråga — invändesl. det — att bygga en så stor ria vid ett jem-. förelsevis så litet jordbruk. Hvarföre icke? forde man fråga. Jo — derföre att den blef allt för dyr. Visserligen; men ligger det icke i sakens). natur, att om en ria skall uppfylla sitt ändamål, så måste densamma byggas med hänseende till. skördens störlek å egendomen. Deraf följer också uppenbart att bygg-1 nadskostnaden står i ett bestämdt förhållande till egendomen. Det vär otvifvelaktigt, att panel många. egendomsegare hafva råd att bestrida en så betydlig kostnad, antingen den nu nedlägges på en enda stör ria, eller på flera mindre, hvilket på större egendomar med vidsträckt areal tvifvelsutan vore fördelaktigt. Men lika otvifvelaktigt är äfven, att det öfvervägande antalet jordegare icke ha råd att derpå. uppoffra ett så drygt kapital, särdeles som detta kapital ingen afkastning lemnar de år, då skörden kan verkställas under. gynsam väderlek. Obemärkt bör icke lemnas att den riade säden antingen måste aftröskås i den mån hon hinner blifva torr, på det att rum må beredas för den säd som vidare: skall införas och torkas eller öck, sedan den blifvit torkad bortföras till annat förvaringsrum, såvida icke logen göres så stor att all säden efterhand kan ditföras — då byggnaden naturligtvis blir så mycket dyrare. Hvilkendera operationen som nu väljes fordras dessutom ganska betydlig arbetsstyrka just under den brådaste skördetiden, då det ena sädesslåget mognar efter det andra, och ofta flera på en gång samtidigt Propa på lian?. Vi hafva förut erinrat om, huru ytterst svårt det är för landtmannen att under vanliga förhållanden anskaffa den erforderliga arbetspersonalen; den skall i nyss omförmälda fall blifva än större, så vida icke andra vigtiga göromål skola åsidosättas, hvilket, då så sker, tvifvelsutan skall medföra förläster, fullt motsvarande den vinst, som ernås genom rians användande. Riad spanmål är till utsäde förträfflig, och har såsom sådan ett ganska högt värde. Men till andra behof åter är den mindre tjenlig. Mjöl af riad råg, äfvensom riadt hvete, får i de flesta fall en vidrig smak och lukt, som gör det mindre tjenligt till bröd. Malt af riadt korn är icke tjenligt till bättre ölbrygd, och riad hafre står i England ilägre pris än icke riad hafre. Visserligen kan man konstruera ugnarne så, att röken afledes utan att komma i beröring med den säd som skall torkas; men i så fall blir också åtgången af brännmateriel betydligt större. Af hvad nu är anfördt torde ligga i öppen dag att verkliga — icke inbillade — praktiska svårigheter förefinnasi afseende på riors åstadkommande i större skala, och att dessa svårigheter äro af den beskaffenhet att de blott ytterst undantagsvis kunna öfvervinnas. af en eller annan särdeles lyckligt lottad jordegare med riklig tillgång både på kapital och arbetsfolk ). eremot är det otvifvelaktigt, att om man allenast åtnöjer sig att ria den spanmål, som till utsäde erfordras, hvartill blott mindre rior tarfvas, så kunna dylika un ganska många ställen uppföras utan betydlig kostnad, såsom fallet också är i Finland, der rior allmänt finnas, men ingalunda tilltagna i proortion. af hvarje egendoms storlek, utan lott med afseende fästadt på att kunna torka åtminstone någon del af skörden för att prearera den till utsäde eller till långvarigare örvarande. Det är endast vid de minsta jordbruken i Finland som hela skörden kan riäas, just derföre att den är så ringa, hvar-l. emot vid dervarande större jordbruk hvarje år ganska betydliga partier af grödan icke rias, emedan män känner att sådant skulle möta oöfvervinneliga svårigheter. Härmed tro vi oss hafva ådagalagt, att det myckna klandret mot våra landtmän, derföre att de ingenting göra? till förekom-1 mande af en regnig väderleks menliga verka på skörden, åtminstone tarfvar modifikation. ; i Men —Ltorde man säga — huru då pre-: 4) Vid Hufvudsta i grannskapet af Stockholm li uppförde hr Schmidte för, om vi rätt minnas, 25 år sedan en ganska storeldria, för hvilken, honom tillerkändes ett af regeringen utsatt det betydligt täflingspris. lura den erändes vara förträffligt konstruerad, och fastän ( flera svåra skördeår sedan dess inträffat, har Tan danl wttarot Tifar dära minte ARR -vArR