Aftonbladet – 28 december 1860, sida 3

just komma mig väl till pass för att köpa og nytt lager af vin och öl. Tro honom inte, -broderX, skrek målaren; han är en gammal smulgråt. Jag är familjefar, och som målare bör ni hjelpa en yrkesbroder och gifva honom företrädet. Dessutom vill jag gerna dela penningarne med er. i Han!4 utlät sig mäster Martzen. , Jo, det vore just skäl. Han är en gammal slösare, som Er har några penningar att ge in dotter i ge derföre att han sjelf förstör allt hvad han förtjenar! Nej, så är det inte; min Susette är förlofvad med en hederlig, ung fransk tapetserare, som skall gifta sig med henne, så fattig hon är, nu i Beplömberia En dotter att ge hemgift! utbrast den främmande artisten; Snå, det förändrar saken; Jag vill att målningen skall säljas för hemgiftens räkning och lemnar åt vår engelske väns frikostighet att bestämma riset. . re har redan gjort ett anbud, förklarade den högstbjudande; jag ger hundra guinter för teckningen sådan den är; jag ger med nöje tvåhundra för den, om målaren vill gå in på att i kanten skrifva två ord.t : vilka ord!4 utropade alla de tvistande ång. selsmannen återtog: Pierre David.4 4 Hela sällskapet blef nu temligen lugnt, ty alla stodo slagna af förvåning. Skyltmålaren höll andedrägten, stirrade med ögonen, knäppte konvulsiviskt tillsammans händerna och föll på knä framför den store franske målaren. dj Förlåt mig!4 utbrast han, förlåt mig för min grofva okunnighet.