Aftonbladet – 27 december 1860, sida 3

nalrådsvalen. Folisen ville hindra denna proklamations offenfliggörande , men man vände sig till regeringen och efter längre öfverläggning dristade denna ej att vägra det. ITALIEN. Från: Turin skrifves d. 17 dennes: Bro: chyren Frans Josef I och Europa har här väckt stort uppseende, och den i nämndt skrift föreslagna lösning, af venetianska frå fan yn vara italienarnn välkommen. Enligt de halfofficiella tidningarnes yttranden skulle äfven grefve Cavour icke Ogerna sc en dylik vändning. Emellertid sysselsätter man sig dock med åtgärder. som häntyda f krigiska möjligheter. Ett dekret har blifvit utfärdadt, hvilket förordnar en noggrann inspektering afnationalgardena, deras beväpning, fördelning och numeriska styrka uti rikets alla kommuner. Regeringen ämnar nemligen begagna nationalgardet såsom reservarmå. Patriota berättar, att grefve Cavour hos franska regeringen yrkat, att den måtte uti Monitören formligen desavouera Murats bref; Grefven hade fått det svar, att det vore alldeles omöjligt att uti Monitören desavouera brefvet, dels emedan det verkligen är autentiskt, dels derföre, att dess TI mnehåll icke det ringaste rörer franska re. geringen. Från Perugia berättas, att Pepolis dekret, som förordnar klostrens upphäfvande, blifvit i Orvieto buret i procession genom stadens festligt illuminerade gator. Patrie? berättar, att påfven inom kort skall.förordna en revision af det österrikiska konkordatet, för att derigenom verka försönligt. Giornald di Roma meddelar ett vidlyftigt och skarpt svar af mr Nardi på lord John Russells not rörande Italien. Det bref, hvarigenom Garibaldi nedlade sin makt såsom diktator uti -Victor-Emanutls händer, lyder som följer: ; Caserta den 29 Okt. 1860. SSire! Då jag beträdde Siciliens jord öfvertog jag diktaturen i edert namn och för eder, berömde furste, som är föremålet för Italiens alla förhoppningar. Jag lyder följaktligen mitt hjertas röst och håller de löften, som blifvit uttalade i mina offentliga akter, då jag uti edra händer nedlägger den makt, som tillkommer eder i dess hela omfång, uti det ögonblick, då dessa provinsers befolkning har högtidligt uttalat sig för ett enigt Italien och för eder regering, äfvensom för edra legitima efterkommande. Jag öfverlemnar åt eder den makt öfver tio millioner italienare, hvilka ända tills för några fåsmånader sedan voro förslafvade af en grym och förfäande despotism, hvilka hädanefter be höfva en reformälskande regering och hvilka denna regering genom eder, som Gud utvalt att återställa den italienska nationen, har att göra fria och välmående i det inre samt mäktiga och aktade inför utlandet. Ni skall uti detta land finna ett lika fogligt som intelligent folk, hvilket är en vän af ordningen, längtar efter friheten och är beredt till de största offer, som fordras af detsamma i fäderneslandets intresse af en nationel regering. De sex månader, under hvilka jag haft den högsta ledningen, har jag blott kunnat berömma den karakter och den goda vilja, hvilka ttmärka detta folk, som jag och mina kamrater hade lyckan att återgifva åt Italien, från hyvilket våra förtryckare hade afsöndrat det. Jag talar icke om min regering. Ön Sicilien hade, oaktadt de svårigheter, hvilka blifvit framkallade af utifrån kommande personer, civila institutioner liknande öfre Italiens. Den gladde sig åt ett exempellöst lugn. Här på fasta landet, hvarest fiendens närvaro ännu lägger hinder i vägen för oss, är landet redan genom alla offentliga handlingar förberedt för den nationella enheten, tack vare två utmärkta patrioters intelligens, åt hvilka jag anförtrodde högsta ledningen. Ni tillåter mig väl, Eders Majestät, att i detta ögonblick, då jag åt eder öfverlemnar högsta makten, till eder ställa en bön? Jag beder eder att uti eder höpa protektion innesluta dem, som bistodo mig i det stora verket att befria Södra Italien, och uti eder årmå upptaga mina kam: rater, som gjort sig väl förtjenta om edet och om fäderneslandet. Jag är etc. ; G. Garibaldi.s AMERIKA. Röran de planen till en kongress af de sydliga staterna berättar den uti Columbus i staten Georgia utkommande tidningen Sun : följande: De åtta bomullsodlande staterna (Södra Carolina, Georgia, Florida, Alabama, Mississippi, Louisiana, Texas och Arkansas) skola förena sig till en gemensam handling och till ett gemensamt öde samt antingen alla qvarblifva eller utträda ur unionen. Majoriteten skall hafva äfgörande röst, hvilken minoriteten i alla händelser måste underkasta sig. . Hvarje stat kallar en konvention; vid valen till denna konvention dela sig kandidaterna och följaktligen äfven de röstande efter frågan: för eller mot utträdandet ur unionen. Dessa konventioner välja delegerade till bomullsstaternas kongress enligt nu gällande representationsbasis, samt äfvenledes med instruktion: för eller mot utträdandet. Denna kongress skall sedan för alla åtta staterna uttalx det slutligen gällande ordet. Den första fråga, som :den har att besvara, är denna: Skola de åtta staterna qvarblifva uti unionen, eller skola de gemensamt utträda urdensamma. Enkel majoritet afgör svaret. Besluter kongressen uttädandet ur förbundet, så skola de åtta staterna derefter bilda en sydlig konfederation och kongressen skall genast skrida ill en provisorisk organisation af densämma. Men besluter kongressen att de åtta staterna icke skola utträda ur Unionen, så skall kongressen till dessa stäters legislaturer afgifva förslag till gemensamma åtgärder mot de norra staterna. Presidentem Buchanans årsbådskap till ; kongressen i Washington är uti sin första och vigtigaste aft delning en vidlyftig anklai ) MAR