Aftonbladet – 3 december 1860, sida 2

öfver statens fördel på affären. Denna uppgafs till revisorerna utgöra 120,000 thaler; — nu uträknas den att vara 317,917 thaler. Hvil-. ketdera är den riktiga? Hade vår uppsats. icke redan vuxit till alltför stor vidlyftighet, skulle vi ha åtskilligt att säga om metoden att sammanlägga de årliga utbetalningar som besparas och göra dem till en uti en summa bopräknad vinst. Nu nöja vi oss att anmärka, att fullmäktige i båda sina beräkningar icke låtsat om de betydligarafbränningar, som lotteriet medför för riksgäldskontoret, exempelvis omkring 50,000 rdr för papper och tryck till de s. k. obligationerna, en, tilläfventyrs flere nya tjenster för ökad bokföring 0. 8. V. Till slut, och för att så enkelt och åskådligt som möjligt ådagalägga försvarsskriftsförfattarens metod att räkna, sammanställa vi bär hans båda hufvudresultater: Låneöfvertagarne, som fått al pari säljbara obligationer till belopp af 1,066,666 rdr utöfver hvad de inbetala, de anses på affären förtjena 19.600 rdr årligen. Staten, som får genom det nya låneaftalet nominelt 320.000 rdr mer än enligt det äldre, anses derpå förtjena 847,780 rdr. Kom sedan och säg att man icke kan göra underverk, då man förståndigt och — framför allt ogeneradt — umgås med siffror. kras däeres mee