Aftonbladet – 28 november 1860, sida 3

med annan sten, och denna atdelning kallas Brecdiabastionen; På samma sätt uppfördt, -foch icke uthugget ur klippan är citadellet eller Alfonsocastellet. Emot alla de öfriga punkterna åt landsidan kan artilleriet ej göra annat än obetydlig skada. Under -de många politiska skiften, som I Neapels rike undergått, har Gaöta äldrig utgjort något hinder för landets intagande. Tyskar, spaniorer och fransmän hafva alltid Jutan dröjsmål hastat till bufvudstaden, lem nande fästningen åsido. Ej heller kunde något annat förhållande nu ega-rum med: italienarne, hvilka inträngde från söder i stället för iftån norr, såsom vanligen fordom var händelsen. Äfven nu kommer kriget likasom alltid att slutas i Terra di Lavoro på fandra sidån om Volturno, vid foten af dessa städer, hvilka synas vara omgifna af murar snarare för den militära hederns skull än till försvar. Gaöta har varit underkastadt trenne företrädesvis märkliga belägringar. -Den första af Österrikarne, som togo fästningen från spanionerna; den ätdra af spaniorerna, som återtogo densamma af österrikarne; den tredje af fransmännen, hvilka fördrefvo neapolitanarne derifrån.. Men detta. är: första gången som Gaöta angripes af italiehare; och detta är en stor olycka då man betänker, att bröder här utgjuta hvarandras blod, men å aåndra sidan är det. en tröst, att främlingar numera upphört att sköflande öfversvämma vårt land. Brececiabastionen fiek detta namn 1707, när efter successionskrigets utbrott i följd af den siste spanske Habsburgaren Carl II:s död öster rikarne under Dauns befäl eröfrade riket ffån vicekonungen Ascelona, som innehade det i bourboneh Filip V:s namn. Men enär fästningen då befann sig i ett helt annat skick än för närvarande i anseende dertill att krigskonsten var . mindre. utvecklad och artilleriet mycket; svagare, så kan man-ej af denna belägring -hemta något exempel eller någon slutföljd. Detsamma kan sägas om den belägting, som företogs af hertigen af Liria i Carl III:s af Bourbon namn, hvilken inryckte i riket, hvars besittning genom frederna i Utrecht och Rastadt syntes tillförsäkrad ide tyska Habsburgarne, och 1734 blef ståmfader för denna dynasti, hvilken ständigt vacklande emellan grymt våld och plötsliga räddhågor nu 1860. utrymmer tronen och landet för att lemna: plats åt lyckligare öden. Sedan Ferdinand IV och Carolina af Österrike genom en underbar lyckans lek återvunnit riket, när fransmännen 1799 måste öfvergifva detsamma för att skynda till Lombardiet emot ryssarne, befläckade de sin seger med så förfärliga, så vansinniga och skamlösa grymheter, att: man lätt kan betrakta efterträdarnes olyckör som en gudomlig vedergällning. Det bjelpte icke, att Napoleon, hastande från Egypten till Marengos slätter, på nytt injagade skräck i det gamla Europa, som hoöppades att han hade förgåtts i öknarne. Botrbönerna i Neapel förtforo med sina konstgrepp attigöra nya allianser, och med hemliga fiendtligbeter, då de ej vågade försöka uppenbara. Men sedan det tredje kriget inom kort tid. slutats: med Wiens intagande och slaget vid Austerlitz, förklarade Napoleon pffentligt, att om han blefve nödsakad att börja ett nytt krig och detta koröme att räcka uti trettio år, så skulle han ej fördraga att de neapolitanska bourbonernas illgerningar förblefvo -o:traftade. : Det är framför allt annat af vigt att tega Neapel. Sedan detta blifvit taget, faller allt det öfriga, öch det land, som ej kunhat betvingas af två tegementer, skbl) eröfras . af. ett. enda kompani. — Nå skref Napoleon till. sin broder Josef. Och denne intog inom få dagar riket Nespel, och blef kobung; men två saker återstödo för att Befästa eröfringen: att taga Gaöta och bemäktiga sig Sicilien, der bourbonerna, skyddade af engelska skepp, hade ånyo tagit sin tillflykt. Då man fann allt motstånd fruktlöst, 7) hertigen af Campo Chiaro och markisen Malaspina begifvit sig till franska armen och ceoligt Uppdrag afslutat en konvention, i kraft hvaraf icke blott Neapel, utan alla rikets fästningar uppgafs. . Capua och Pescara gåtvo sig, men prinsen af Hessen Philipsthal, Gåötas köfamendant, svarade Reynier, att om han ville ha fästningen, så måste han ta dån. Den:21 Mars. 1806 började man, I Förldanie på. besättningens ringa krigsvana, bombarderingen med 6 mörsare och en tjugofyrapundingj men utan verkar. Någon regelbunden belägring ville man ej företaga, emedan terrängen på landtungan var full af klippor, så att. der ej. kunde. användas -approchearbetön, hbvarförs man var nödsakad att hjelpa sig fråm med jordsäckar och faschiner, förda ära skogen vid Fondi, 22 italienska mil från lägret. Dessutom egde man föga AR knappt med ammunition; ställningen i Calabrien: och på: Sicilien var, hotande, och konung Jösef hoppades, att så snart dersa laridskap blifvit kufvade, skulls Gaöta sjelfmant gifva sig. Napoleon skref till Josef: Man har för. er utmålat detta Gaöta rom ett vidunder. Jag inser icke hvarför transporten af några och trettio kanoner jemte dertill nödigt förråd af kulor och krut sk:ll behöfva kosta så mycket pengar. Jag är ledsen öfver att ni ej belägrar fästningen. — Häruppå svarade Josef: Vi ha nu 22 kanoner, och mom 14 dagar skola vi ha 40. Så snart eskadern anländt,. skall jag. angripa på en gång från land: och sjösidan. Artilleriofficerarne önska ha i ordning 80 kanoner innan man börjar q elden; Denna belägring. uppslukar för 028 alla tillgångar, som vi skulle kunna ha anvätidt mot Sicilien., Men den väntade eskadern kom aldrig, och de engelska och neapolitanska kanonbåtarne, som kryssade längsefter landtungans stränder och besköto träncheerna i flanken, besvärade oupphörligt arbetarne, hvilket gjorde, att belägringen fortskred ganska långsamt. Napoleon blef orolig häröfver. . Ni kommer aldrig att intaga fästningen utan att följa ett system och derpå RO ja OS a LE AR rö NE BOR NEAR Cr OT RR