Aftonbladet – 28 november 1860, sida 3

NeAanlor, OC engeiska avisolarlyget veynarad, som ligger lika djupt, straxt ofvan om detta. , (Forts. följer.) Stormåkternas skuldbördor. I vår tid finnes knappast något ämne;af större allmän vigt än staternas skuldsättning. Uppmärksamheten kan ej nog ofta fästas på vådan af den öfverdrift, hvartill man derutinnan gått. Den sednast utkomna upplagan af Almanach de Gotha förser oss med materialier att uppskatta skuldernas och farans storlek. Vi lemna, efter :en utländsk-tidning. en öfversigt deraf. Storbritannien. Nationalskulden utgjorde, i rundt, tal: År. Skuld. Rår. Ränta. Rdr. 1821:-:65;150,000,;000; 2,308;100.000. 1841: 62,070.000.000. -1;931;400,000. 1851: 62.120,000,000. -13921,300.000. 1859: :65,211,000,000. 2,318,000,000. När man tager i betraktande i hvilken iktomordentlig skala både befolkningen och allränna. välståndet iStorbritannien ha stigitipå de sediaste 40 åren, Båfitmer man att den ungefär lika störleken af statsskulden nu deb 1821 innebär en ansenlig relativ i härleder Att. denna.skuld, ej absolut minskats härleder sig från slafemancipatiomeni kolonierna (1830), irländska hungersnöden (1847) och lånen kill ryska kriget (1854-55). Preussen. Statsskulden utgjorde i ruädt tal och thalern beräknad för jemnhetens skull till 2:24 rdr rmt: enligt 1843 års stat483,671,000 rdr, hvårå räntor, amortering öch omköstpader stego till cirka 18,667,000 rår. : enligt 1860 års stat 701,772,000 rdr, hvarå räntor, amortering etc: utgjorde 40,730;000 rdr. Af den i 1860 års stat upptagna statsskhlden äro 53 millioner rdr anslagna till jernvägars byggande, och om man äfven för ide föregående åren afdrager jernvägslånen,;så finner -man: att -stegringen sedan 1848 (248 millioner rdr) är ringa i jemförelse med tillväxten i nedannämnde stater. Ryssland. Emligt den för konseljen för rikets kreditanstalter : framlagda tablå var statsskulden: Den 1 Januari 1845: 1,378,000,000 rår (hvaremot fanns en kontänt invexlingsfond för riksgäldssedlarne af csa 153 mill. rdr), Den 1 Januari 1860: 4,430;000;000 rdr (hvaremot fanns en dylik fond af c:a 320 Mill rår). Till ränta och amortisering vor för 1859 anvisade 96 millioner. rdr. Under nu löpande år har Ryssland kontraherat-ett jernvägslån af 216 millioner fdr och konsoliderat lånebanksskulden, som utgjorde omkring 960 millioner. Österrike. Totala statsskulden uppgafs våre 1846:.1,935,600,000 rdr med ungefär 94 mill. rår ränta och omkostnader. 1860: 4,478,700,000 rår med 174 mill. d:o d;o. Frankrike. -Statsskuldens nominella belopp var 1842: 3,760,000,000 rår; 1860; :6,242,000,000 rår (inberäknadt 539 mill. rdr sväfvande skuld). Förökningen af de årliga räntorna är emel lertid en riktigare. måttstock, och uppgifter derom följa derför. : Beloppet var den 1 April t814: 45,100,000 rår. 1 Aug. 1830: 141,700,000 LL Mars 1848: 173;700-000 . IJan. 1858: 221,100.000 . 1Jan:: 1859: 224:700,000 I budgeten för 1861 upptagasutgifterna för ståtsskölden (hvilka måste ha stigit betydlig! i följd af kostnaderna för italienska fälttåget) till 570,950,444-fr.; eller 411 millioner rår. Å. inberäknadt amortisering och förvaltningsom: kostnader. Sardinien (endast de gamla provinserna och således hvärken de äldre eller nyareskulderhe för Lombardiet, Toscana, Modena, Parma, Romagna och Neapel): 1845: cirka 104 mill. rdr, 1 Jan. 1857::-484 (med 22 mill räntor). I Jan: 1860: 802 : s (med 38: TT rundt tal utgöra de tem staterna Frankrikes. Österrikes, Rysslands, Preussens och Sardi-k niens allmänna skulder således:för närvarande sammanräknadt den ofantliga summan af hära sjutton tusen millioner rdr, hvaral mer än bälf: ten blifvit kontraherade. under :de sednaste 12 åren. Deisa siffror behöfva föga kommentarier. Det är alldeles klart att ytterligare konsiderationslöst fortgående på statsskuldssättningens bana och deraf nödvändigt upp-, kommande skatteförökningar ejlänge är möjligt. Utbrottet och en längre fortvaro af ett europeiskt krig skulle drifva de till sin spets bragta fivänciella förhållandena till en väldig katastrof, och fortfarandet af den nuvarande väpnade freden, som icke heller kan bibehållas utan is ny skuldsättning, skulle mer tiden leda till samma slut. Det är önskligt att allmänna rösten starkare. och starkare vänder sig moti; detta vidunderhga -skuldsättningssystem, och att kapitalisterna börja inse vådan af att uppmuntra och underhålla det genom,beredvillighet att släppa sina penningar till det impro-. duktiva. .militärväsendet. cEn sådan riktnihg afrallmänna opinion blefve:den säkraste börgen för allmän fred, ty ännu som under Fredrik den Store äro pengar det första vilkoret. för krigföring... Kunde. kngslystna regeringur. ej. få. medel på annat sätt än genom att pålägga direkta skatter eller uppta atvångs-; lån, så skulle det passiva motståndet hos dem, som Hafva något att betala med, nog motverka sådane planer. S l 1 f i Gaöta. håller den i Milano: utkommande tidningen: Perseveranza följande: I Sedan Capua blifvit intaget i ; Ko BON br AR AR Körde C l a gar sdem under föregående krig utstått, inne-;!l I ? 1 T