Aftonbladet – 26 november 1860, sida 2

åter låsas igen. Sara kände att blodet började koka; hon fann det afskyvärdt att så der blifva behandlad af. Tage och systersonen. De uteslöto henne från allt förtroende, och detta var mera än hon ansåg sig kunna bära. Dei bar sf med förfärlig fart in i förmaket och derifrån till mosters eget rum, hvars dörr hor slog igen efter sig med ett smällande ljud. alldeles som om hon bopfpats att denna yttring af hennes ovilja skulle bana sig väg in till systersonen. Vi lemna gumman att på egen band gifva luft åt sina uppretade känslor och taga i det stället reda på hvad som passerade mellan Tage och Aberney. När dörren blifvit stängd efter dem, sade den sednare: Min kära Tage, du har allt förliten makt öfver dina känslor då du rusar emot mig med frågor, och det i mosters närvaro. Pappa, alltsedan i går vet jag icke mera hvad jag gör eller säger. Betänk att återse henne på teatertiljorna, ett föremål för alla dessa blickar, ett pris för all denna hyllning; behandlad såsom en varelse den man för betalning kan uthvissla eller framropa; en leksak I publikens band. O min Gud! var det derföre jag älskat henne så troget? Hvem. hvem har förvandlat den rena, oskyldiga och oförderfvade Skuldfrid till hvad hon är? ,Tage, inföll Aberney, hon är hvad hor varit, samma rika hjerta, samma oskuldsfulla flicka. Vill pappa. jag skall tro derpå? — Nej. hon är skådespelerska och ingenting annat. Hvarföre fick jag ej gå upp till henne och uttala all den djupa harm mitt hjerta känner. all den förbittring som uppfyller min själ vid hågkomsten af det gräsliga svek hon begått? Tage vandrade af och an på golfvet, 5 Hvem har hon då bedragit? Hvaruti hennes svek? frågade Aberney. estål