Aftonbladet – 22 november 1860, sida 1

Article Image
VAAN ANING STOCKHOLM det 22 Nov. Korruptions-processen i Wien. (Från Aftonbladets korrespondent.) Wien den 10 N vember. Ransakningen med f. d. direktören vid kreditanstalten, Richter, började den 5 November vid vår stads, domstol. Han är tilltalad för bedrägeti, försök till bedrägeri samt: publika fjenstemäns tubbande, brott, som bestraffas med tio års svårt fängelse. . Denna ransakning sysselsätter den allmänna uppmärksamheten, och detta desto mera, som den står i samband med upptäckter, som genom densamma kommit i dagen, rörande säker, hvilka tilldragit sig före general Eynattens sjelfmord den 7 Marsoch finansministern Brucks i sistlidne April månad. Såsom jag redan då meddelade, bemödar -sig det aristökfatiska partiet, på samma gång. det på det: högsta beifrar de under det sednaste kriget i Italien gjorda underslefven, isynnerhet att öfverskyla och ursäkta de ofantliga nederlag, som det reaktionära systemet lidit p :slagfälten, genom att vältra skulden på de; civila och finansiella embetsrhännens korruption och på de underslef, 6om dessa gjort vid leveranserna! för armen. Då jag i, ett bref sistl. Mars månad antydde denna märkliga: politiska sida af anklagelserna mot fera offentliga embetsmän, dolde !jag ej, att aflidne. ministern Bruck otvifvelaktigt gjort sig skyldig till åtskilliga förseelser, till medbröttslighet i :åtminstone högst ogrannlaga börsmanövrer, med ett ord tillen förvaltning af statsmedlen, som; en:sund moral och verklig hederskänsla ej skulle tillåta. Jag tillade: att om de österrikiska finansernas beklagliga tilltånd icke tillåtit något annat administratift förfurände och om detta finanserhas tillstånd agt hr Bröck nödvändighetet att gripa till, Iindrigast sagdt; tvetydiga utvägar, så börde den olycklige ministern ba visat mera fästhet, denom att i tid nedlägga sin portefeuille. Icke -destö mindre kubna dessa förbållanÅen säkerligen ej rättfärdiga det reaktiötära partiets bemödanden att Täta sina politiska motståndare ensamme uppbära anövaret för 1859 års kätastrof. Dessa reflexioner göras nu af alla menniskor; de förklara de sympatier, för hvilka den fordom föga populäre hr Richter, nu allmänt är föremål, sympatier, som Tättegångsförbandlingarna ej kunnat underlåta att föröka. SE Om rättegången verkligen uppdagat en oförlåtlig vårdslöshet och brist. på grannlagenhet bos f. d. direktören för Kkreditanstalten i de finanstransaktioner, på hvilka nutidens historia är så rik i Österrike och Eögland, så är det dock Konstateradt, att han gjort hvarken mera ller Mindre, än större delen leverantörer under lika gynsamma förbållanden. Richter har, så att säga, varit offret för en hel period af missgrepp och villervalla i finanserna. Saken är i korthet den, att baron Cynatten, som efter 49 års tjenst af kejsarens örtroende blifvit ställd i spetsen för krigskommissäriatet, bekläddes med en exeföpellös, obegränsad myndighet. Han begagitade sig i samråd med erkebertig Wilhelm och .firiansministern Bruck af kreditanstalten, för att genom ovanliga utvägar. afbjelpa oförutsedda behof. Det är samme meat som gjort sigskyldig till att ha tägit presenter för en -oxleverans. Richter hade ej sin hahd med i denna affär. Men han protesterade ej mot en sköld, som baron Eynatten ådragit genom ett köp ar aktier i nordjernbanan, och han debiterade institutionen för en inbetalning, som båron Pynatten ej gjort. Detts är, såsom det vill synas, den förnämsta anklagelsepunkten mot den tilltalade. Fans försök ätt muta en ofrentlig tjensteman har änvu ej blifvit bevisadt. ; Hvad beträffar leveransen af sphumål och kaliko, så påstås det i bandelsverlden; att om mstolen skulle döma Richter brottslig, för t att han spekulerat för att förtjenn defpå, skulle domstolen visa fullkomlig okunnighet om. hbandelsusanserna. Richter hår till domstolen inlemnat boken öfver sina affärer, hvaraf hemtas, att han endast vunnit fyra procent på sina leveranser, och ban har påyrkat en avdersökning af sakkunnige: Den vinst; han rhållit, vore resultatet af hans arbete; påstår van, och ej äf underslef, hvarför man behbagat anklaga honom. Det stora instfesse, denna rättegång väcker hos älla samhällsklasser, har ytterligare ökats genom domstolens vice ordförande hr Schwårzs vlötsliga sjukdom: Natten efter sessioner. den I dennes angreps han af kongestioner åt hufvudet, sannolikt förorsakade af-den Ytterliga jälsspänning, som ansträngningarna under ransakningen: framkallat. Man afbidar med lifligaste otålighetfortsättningen och utgången af denna rättegång, som, jag upprepar. det, afslöjar den häftiga kampen mellan det militära aristokratiskapariet och det civila partiet. Huru, domstolens slag än må utfalla, skall den allmänna meingen ; ej låta vilseleda, sig. Hon skall låta len, det tillkommer, bära skulden för nederagen vid Magenta och Solferino... Fr ÅG NONE or Jag har fått i uppdrag at lemna baron letta bref,, sade en röst bakom Lothard. H.n änGe sig om, det var doktor Wagnet, som

22 november 1860, sida 1

Thumbnail