Aftonbladet – 21 november 1860, sida 2

öfver. Borgareoch bondeståndenihafva redan genom sina adresser till K. M:t uttalat sin förkastelsedom öfver den nuvarande representationen, med önsk om en allmän nationalrepresentations ombildning, som mera motsvarar tidens kraf och anda; men icke nog härmed. Folket och nationen i allmänhet bör äfven af sin: -miud få lära känna felen och bristerna i det nuvarande styrelsesättet. för att sedan kuvna v!tra sin tanke deröfver. och detta sker bäst d : genom att de, som haft det dyra och ansvar: sulla kallet att vårdr folkets och natione: igenheter, uttal: sitt votum huru de k : eller icke kunne: verka till fäderderne ts sannskyldig: We ANA FA — ARA BW AA AA nytta. — Sökande till apotes — ! giet i Carl Johans församling i Göteborg : orekarne C. E Svalander, C. R. Kollinius, H.eftner, Sjöberg, Widell, Barck, Isander, Öhman, Segverberg och Westerberg. — — Från Lysekil skrifver en korrespondent till Göteborgsposten: I början af innevarande månad visade sig, under lugnt och vackert solskensväder, i hamnen på Lysekil en hajfisk af ovanlig storlek, hvilken utan att låta störa sig gjorde nära vattenytan sina undersökningar mellan de i hamnen liggande fartyg. På ett af dessa, en engelsman, agnades genast en hajkrok med ett stycke godt kött; men odjuret, som med begärlighet och i en muunsbit skulle slukat ett menniskohufvud, en arm eller ett ben; lockades ej at betet, utan jagade i stället, med ovanligt lifliga och liksom exalterade rörelser, den för tillfället i hamnen befintliga massan af sillyngel, hvaraf han tog sig till godo en fjerding eller så vid pass. — Hajen var beledsagad af sin vanliga följeslagare Piloten eller Lotsfisken (en liten sugfisk on cirka 6 tums längd, liknande makrillen till utseende och smak), hvilken liksom en vägvisare alltid följer hajen, hvadan denne senare af sjöfolk ansetts för blind och erhållit till: namnet Blinda Hajen. Att han dock ingalunda är blind, visade sig här, der han framfor som en tyrann bland de intet ondt anande sillarne. Skulle denna farliga fisksort i större mängd komma att lokalisera och fortplanta sig här på hafskusten, vore det beklagansvårdt, alldenstund det är ett faktum, att i haf der hajen har sitt egentliga hemvist, får sillen aldrig någon trefnad. Tyvärr hafva viredan förut en mindre sorts haj här på kusten, af fiskare kallad Slåfisk, hvilken ofta förekommer i stor myckenhet. Månne man icke häri kunde söka någon orsak till sillens minskning eller aflägsnande? (?). — Uppgoitt till svenska läkaresällskapets protokoll, tirdagen den 20 Nov. 1860, rörande sjukligheten i hufvudstaden under sist förflutna vecka: Sjukligheten något ökad. :Allmännast hafva förekommit: frossor och katarrer; dernäst: diarr6er, halsfiusser, påssjuka, lunginflammationer och reumatismer; spridda fall af: gastrisk feber, nervfeber, skarlakansfeber, vattkoppor, ansigtsros och blodigt diarr6. På serafimer-ordens-lasarettet: sjukantalet för dagen 271, hvaraf 155 på afdelningen för invärtes sjuka; inkomne under veckan: lunginflammationer, fyllerigalenskap, frossor och för öfrigt kroniska sjukdomar. På garnisonssjukhuset: sjukantalet för dagen 145, hvaraf 62 på afdelningen för invärtes sjuka; inkomne under veckan: frossor, halsflusser och lunginflammationer. På provisoriska sjukhuset: sjukantalet vid veckans slut 192, hvaraf 143 invärtes sjuka. På barnhuset: ej särdeles betydlig sjuklighet; lunginflammationer och diarreer hafva varit mest gängse. På barnsjukhuset: sjukantalet för dagen 50; inkomne under veckan: kaiarrer, ögoninfiammationer och påssjuka. På barnbördshuset : friskt. På Pro patria: friskt. På diakoniss-sjukhuset: sjukantalet 19; inkomne: kro niska sjukdomar. På Stockholms stads och läns kurhus: sjukantaler för dagen 118. hvaraf 93 från staden, 25 från länet. Bland de fattiga: katarrala och reumatiska sjukdomar, frossor och diarr6er. I stadens fängelser: fyllerigalenskap, frossor och gastrisk feber. — Ur komerskollegii den 12 Oktober afgifna berättelse om Sverges inrikes sjöfart 1859. meddela vi följande sammanställning : Sammanräknade antalet af de till inrikes sjöfart begagnade segelfartyg och båtar af minst fem läster var 2041 st. af 42,405 läster, och bland hvilka 1520 st. af 27,498 läster tillhörde landtmän; 363 st. af 10,739 läster stapelstäderna och 158 st. af 4174 läster sjöoch uppstäder samt köpingar. Sedan föregående året hade antalet fartyg ökats med 17 st. derigenom att landtmännens ökats med 33 st., men stapelstädernas minskats med 12 och den tredje kategorien med 4. Listetalet har, i jemförelse med föregående året, nedgått för landtmännens fartyg med 208 läster och för tredje kategorien med 99, men för stapelstädernas stigit med 1368, så att hela lästetalet ökats med 1061 läster. Till stapelstäderna hade under året från inrikes orter ankommit 7309 förpassade fartyg och båtar om 132,970 läster och 17,215 st. förpassningsfria om 296,481 läster samt derifrån till sådana orter afgått 7558 förpassede fartyg om 126,638 läster och 16,153 förpassningsfria om 284,001 läster. Samma år begagnades 193 ångfartyg, tillhöriga enskilda personer eller bolag i riket, med 9236 hästkrafter. År 1853 funnos blott 93 sådane ångfartyg om 4162!V, hästkrafter, men tillväxte år 1854 med 6, år 1855 med 32, år 1856 med 16, år 1857 med 18, år 1858 med 14 och år 1859 jemväl med 14 st. I den utrikes sjöfarten deltogo landtmännens far: tyg år 1859 med tillsammans 391 fartyg om 19,419 läster, så att hela deras flotta uppgick till 1911 fartyg om 46,917 läster och bemannad med 1733 skeppare och 4283 sjöfolk eller tillsammans 6016, omkring 500 personer mera än föregående året. Götebörgs och Bohus samt Stockholms län räknade resp. 483 och 384 fartyg, hvarefter komna Wermlands län med 150, Malmöhus med 142 och Calmar med 108 st. I den utrikes sjöfarten deltogo Göteborgs och Bohus län med 121 fartyg om 5404 läster, Malmöhus mea 125 fartyg om 3561 läster, Stockholms med 37 fartyg om 2846 läster, Westerbotiens med 22 fartyg om 2594 läster, Calmar med 48 fartyg om 2025 läster och Westernorrlands med 13 fartyg om 1235 läster. Kanalafgifterna hafva utgjort för Trollhätte kanal 312,055, för Göta kanal 248,859, för Södertelje dito 40,853, för Strämsholms dito 56,561, för Hjelmare dito 20,365 och för Waddö kanal 1730 rår (öretalen uteslutna). Detta utvisar en stegring för alla ijemförelse med föregående året och för de tre förstnämnda äfven i jemförelse med de goda åren 1855—57. Deremot visa åren 1856—57 i fråga om de tre sistnämade ett gynsammare resultat. Slutligen uppgifver kollegium att antalet handlande i städer med egen stywelse uppgick till 4830 män och 2445 qvinnor, i städer lydande under lamdsrätt samt köpingar till 221 män och -10 qvinnor samt på landet till 19502män och 101 qvinner. I städerna har antalet stigit sedan förra året med 229 män och 162 EEE BASAR SVEIN ARE ATS AAA SAEOSKES en blixt ur hans öga gaf tillkänna att Tagel denna gång träffat någon smärtsam punkt il hans hjerta; men med behållet yttre lugn i